Denna uppsats fokuserar på elever som på grund av bristande motivation inte nått målen för godkänt i engelska för år 9, trots att de inte uppvisar några egentliga svårigheter i ämnet. De fem elever som diskuteras går på gymnasieskolans individuella program, och genom intervjuer och litteraturstudier undersöks vad deras svaga motivation beror på samt hur man kan hjälpa eleverna att stärka sin drivkraft. Uppsatsen presenterar huvuddrag ur forskning kring motivation inom såväl skolan i allmänhet som språkundervisningen. Genom intervjuerna undersöks eleverna tankar kring engelska som språk och skolämne samt deras tidigare erfarenheter av engelskundervisning. Intervjuerna visar att eleverna har ett intresse för ämnet, men att de bär med sig en rad negativa upplevelser från tidigare skolgång. Vidare konstateras att den sociala situationen, med svagt stöd i hemmen och bristande rutiner, försvårar ytterligare för dessa elever. Genom att koppla intervjuernas resultat till forskningen fastslås att dessa faktorer bidragit till en bristande motivation hos eleverna. Vid tidpunkten för intervjuernas genomförande fanns dock indikationer på att elevernas motivation ökat betydligt, och uppsatsen diskuterar vad detta beror på samt hur motivationen kan stärkas ytterligare. Nyckelord: Individuella programmet, motivation, språkundervisning, engelska.