Det har under hösten 2003 förekommit en debatt i dagspressen om den ökande alkoholkonsumptionen i Sverige vilket gjort mig nyfiken hur det ser ut i den svenska skolan, för om vårt alkoholintag ökar så kommer det att märkas där förr eller senare. Syftet med mitt arbete är att försöka belysa hur klasskamraterna reagerar när någon i klassen har alkoholproblem som går ut över elevens och kamraternas perstation i skolan och hur grupptrycket påverkar den enskilde individens inställning till alkohol. Jag har valt att göra fyra intervjuer med två män och två kvinnor, anställda inom grundskolan, som har fått berätta ganska fritt kring hur de upplevde det när de befann sig i situationen där de fick utföra ett grupparbete tillsammans med en elev som var alkoholpåverkad när de gick på högstadiet. Bland mina fyra respondenter fanns det både likheter och skillnader i upplevelsen, alla verkade till exempel veta vart de skulle vända sig för att få hjälp även om det inte var något självklart steg. Men alla hade olika känslor för det som skedde: «jobbigt, obehagligt, pinsamt» och «att det gick ut över gruppens och fotbollslagets prestation» är bara några kommentarer. I alla ungdomsgrupper tog man mer eller mindre tag i problemet genom att avråda missbrukaren från att dricka för ofta, men ingen av gruppkamraterna försökte att erbjuda eleven hjälp eller att vända sig till klassföreståndaren. Det som förvånade mig mest var att ingen hade reflekterat över att de själva och arbetsgruppen också kunde vara i behov av stöd. Jag fick känslan av att högstadieelever inte riktigt förstår att festsupandet eller överdriven alkoholkonsumtion utgör ett allvarligt samhällsproblem.