I Sverige drabbas mellan 110 och 150 personer av spinalskada varje år. Bland de spinalskadade är trycksår den vanligaste komplikationen och drabbar upp till 80% av de skadade. Kostnaderna för trycksårsvården beräknas uppgå till 25% av den totala vårdkostnaden för spinalskadade. Orsakerna till trycksår är många, både inre och yttre faktorer påverkar riskerna för uppkomst. Syftet med studien var att beskriva hur trycksår kan förebyggas hos personer med spinalskada. Metoden var en litteraturstudie där urvalet bestod av 15 vetenskapliga artiklar som publicerades mellan 1999 och 2003. Artiklarna kvalitetsgranskades enl Willman och Stoltz. Resultatet beskrivs i fem kategorier, identifiera riskfaktorer, utbildning, vårdandet, mobilisering och miljö. Studien visade att riskfaktorerna skiljer sig för personer med spinalskada gentemot andra patientgrupper t ex äldre. Det finns specifika riskfaktorer för akut skadade och de som haft skadan i många år, vilken grad av skada personen har påverkar också risken för utveckling av trycksår. För att identifiera dessa patienter finns särskilda riskbedömningsskalor SCIPUS och SCIPUS-A. En viktig trycksårspreventiv åtgärd är att den nyskadade patienten efter fixering mobiliseras så snart tillståndet medger detta. Det är viktigt att ge den nyskadade patienten undervisning i trycksårsprevention, detta bör ske tidigt under sjukhusvistelsen och pågå fortlöpande. Personer med spinalskada har god kunskap om hur trycksår uppkommer och hur detta ska förebyggas. Det kan ske genom tryckavlastning, god hudvård och dagliga hudinspektioner.