En viktig fråga att ställa sig vid en verksamhetsutveckling avseende kvalitet inom vården är: Vad tycker patienterna att vårdkvalitet är? Kvalitet inom vården är inte något statiskt utan det handlar om att göra rätt saker och att göra rätt från början för dem som Landstinget är till för Med verksamhetsutveckling menas att verksamheten genomgår en förändring av någon form. Det kan vara till exempel problem i verksamheten som bör elimineras, att ett datasystem behövs eller för att kontrollera, skapa eller höja kvalitet. Landstinget i Värmland anser att verksamhetsutveckling blir detsamma som kvalitetsutveckling genom att en fungerande vårdprocess förutsätter att alla delar av processen är länkade till varandra och fungerar bra tillsammans. Det finns olika typer av kvalitet, tjänste- och produktkvalitet. Produktkvalitet kan vara variation på prestanda eller tillförlitlighet av en produkt. En produkt kan definieras som någonting fysiskt som vi kan ta på som till exempel en penna eller en bil. Tjänstekvalitet är aspekter som pålitlighet, artighet och kommunikationsförmåga på en tjänst. Medan en tjänst däremot är immateriell och skapas oftast genom en interaktion. Tjänstekvalitet kan sägas vara vårdkvalitet eftersom en kontakt sker mellan personal och patient och inte att en produkt tillverkas. Därigenom anser vi att tjänstekvalitet och vårdkvalitet är synonymer. För att kunna mäta vårdkvalitet och utvärdera om det har blivit bättre enligt patienten bör det finnas relevanta raster och mätetal att mäta kvaliteten med. Med raster menas aspekter på aktiviteter som kan studeras utifrån olika perspektiv i en verksamhetsutveckling. Dessa raster kan tas fram ur flera olika perspektiv och vi har studerat vård-, ekonomi- och kommunikationsperspektiv. Mätetal är ett mått på aktiviteter som kan mätas i till exempel kronor och tid. Det kan också vara värden på företeelser som valt i ett raster som till exempel finns/finns ej och hög grad/låg grad. Att ta fram raster och mätetal är ofta något som glöms bort eller att tid inte avsätts vid verksamhetsutvecklingen. Därför har vi valt att ta fram en rekommendation, en checklista, med raster mätetal som kan vara till användning vid verksamhetsutveckling inom vården. Det är en generell checklista men den har testats i höftprocessen ” Akut höft ” i Landstinget i Värmland och det bör beaktas på vid användning av den. Genom teori, egna erfarenheter av arbete inom vården och intervjuer med patienter har vi kommit fram till generella rekommendationer av raster och mätetal som kan vara till hjälp vid en verksamhetsutveckling. Men den har testats i höftprocessen ”Akut höft” som ett exempel på relevans i en vårdprocess. Raster som vi har kommit fram till i vår undersökning är: information, patientkontakt och patientens yttre behov. Med information menar vi all information mellan patienten och personalen. Patientkontakt är personalens relationen med patienten och vice versa. Patientens yttre behov är de behov patienten har, förutom sjukdom, som till exempel att ha tillgång till samhällsinformation.