Problemformuleringen i uppsatsen fokuserar på relationen utbud av högre utbildning från ett högskoleperspektiv och efterfrågan av utbildad arbetskraft utifrån näringsperspektiv. Syftet med uppsatsen är att försöka skapa en bild av hur situationen faktiskt är på arbetsmarknaden idag samt vilket tillskott av utbildad arbetskraft det finns från utbuds sida i Värmlands län. Metoden som används i uppsatsen är den kvantitativa metoden som dessutom är deskriptiv och komparativ.Kunskap kan delas in i formell kunskap och vardagskunskap. Det är den formella kunskapen som har fått ett större värde, medan vardagskunskapen nedtonas och anses vara mindre värd. I samhället har utvecklats en del teorier med olika syn på utbildningens funktion och ekonomiska roll. Inom de ekonomiska tankegångarna är humankapitalteorin en viktig teori med inriktning om utbildningens betydelse för individen. Denna teori betraktar utbildning som en investering i mänskligt kapital, det s.k. humankapitalet. Vilka som väljer att studera vidare på högskolenivå och vilka avstår från det beror på flera aspekter där en av dem är det sociala kapitalet. Den totala sysselsättningen på arbetsmarknaden påverkas dels av utbudet av arbetskraft, dels av den samlade efterfrågan på arbetskraft från företag och andra arbetsgivare. Två viktiga faktorer som styr en individs val av bosättning är push- och pullfaktorer. Utbildning har fått en ökad betydelse både för den enskilde individen och i yrkeslivet. Den ökade arbetslösheten under 1990-talet medförde att allt fler människor började skaffa sig högre utbildning för att höja sin kompetensnivå. Läget på den svenska arbetsmarknaden är sådant att arbetslösheten bland människor med grundskole- och gymnasieutbildning är betydligt högre än för människor med högskoleutbildning. Arbetsmarknaden i Värmlands län domineras av servicebransch som också har flest antal sysselsatta. Lägst antal sysselsatta har den areella branschen. Tillverkningsbranschen befinner sig i mitten dvs. mellan service- och areella branscher. De mest efterfrågade utbildningar vid Karlstads Universitet är ekonomi, information, turism, dataingenjör, sjuksköterska, psykologi, sociologi och medie- och kommunikation för att nämna några. På den svenska arbetsmarknaden, inklusive Värmlands län, efterfrågas främst lärare, samhällsvetare, naturvetare och vårdpersonal. Till bristyrken i Värmlands län hör, förutom de ovan nämnda, även byggnadsarbetare, ingenjörer, elektriker och tekniker. Slutsatsen av detta blir att det finns överskott på de utbildningar som studenterna efterfrågar samt att det finns underskott på de yrkesgrupper som efterfrågas på arbetsmarknaden.Det har skett förändringar i flyttningsmönster under 1990-talet fram tills idag i Värmlands län. Befolkningstillväxten i länet är störst i Kil, Hammarö och Karlstad och minst i Hagfors, Filipstad och Munkfors. Människors val av bosättning styrs i stort sett av utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. De flesta som utbildar sig vid Karlstads Universitet stannar kvar i studieorten där de bosätter sig och skaffar arbete. Förslag till fortsatt forskning kan vara att undersöka bristen i vissa utvalda yrkesgrupper på arbetsmarknaden samt hur arbetskraftsbehovet tillfredsställs när det råder brist på denna typ av arbetskraft på en statlig nivå.