Inom samtidens konsumtionsrum har ett köpfenomen blivit allt tydligare - att köpa gammalt som nytt. I Karlstad har Frälsningsarméns Myrorna lokaliserat sig bland mer fashionabla butiker som Nordisk Päls, Bang & Olofsen och anrika konfektionsaffären CGC. Vissserligen är inte Myrornas verksamhet något nytt, men något tycks ha förändrats med avsende på omfång, utbredning och mönster när det gäller såväl Myrornas som andra secondhandbutikers roll inom den samtida konsumtionskulturen i det geografiska rummet. Vad som pekar på att secondhandfenomenet i någon mening är i transformation är att det tycks som att butikerna väljer att lokalisera sig centralt samt att bl a Myrorna profilerar sig som en trendig boutique, vilket speglar sig i deras uttrycksfulla och kommersiellt riktade reklam. Vilka faktorer ligger bakom att många konsumenter idag väljer att handla begagnat? Inom kulturgeografin har analyser om människors val av konsumtionsrum främst speglat medelklassens konsumtionsmönster där bl a olika shoppingcentrum analyserats. Det har resulterat i ett ignorerande av alternativa konsumtionsrum som bl a secondhand verksamheten vilar på. Genom att se på detta fenomen ur ett perspektiv som belyser det symbiotiska förhållandet med vår materiella kultur blottläggs de faktorer som kan anses bl a ligga till grund för vårt förhållande till de föremål som är ute en andra gång på marknaden. Secondhandverksamheten studeras här genom Myrorna. Artefakterna inom detta konsumtionsrum kan tänkas användas som kommunikation mellan olika individer/grupper. Det kan tänkas spegla en mentalitetsförändring hos samhället vilket medfört att varor återcirkulerar genom olika konsumtionsrum. Denna företeelse har dock sina rötter längre tillbaka i tid men skillnaden ligger delvis att bära begagnat av tvång och som nu av fri vilja. Genom att avtäcka symboliken i secondhandföremålen kan det tänkas att modernitetens optimism som en gång materialiserades i dessa föremål med en längtan efter nya, blanka ting transformerats. Idag kan det tänkas spegla en längtan efter gamla ting. Häri ligger även ett samband mellan dagens tendens att designa varor utifrån ett retroperspektiv. Samtidigt kan det tänkas finnas ekonomiska faktorer bakom val av begagnade föremål. Secondhand handlar om en företeelse som bilvit mode och trend, vilket speglar sig även i att den etablerade modevärlden hämtar inspiration från ungdomars secondhand mode. Ursprunget till detta mode anses ha sin början i slutet av 1960-talet och då främst genom ett medvetet val av just ungdomar. Vi kommunicerar i dag även genom kläder, möbler och andra aktiviteter. Vi väljer vissa varor efter smak, kunskap eller kulturellt kapital. Varors ursprungliga och naturliga bruksvärde har med tid kommit att ersättas av bytesvärdet. Genom denna transformation har den materiella världen omvandlats till en symbolisk. Utgångspunkten är då dels att samhälle/kultur innebär kommunikation och klassifikation samt att den materiella sfären liksom rummet ingår i denna kommunikation.