Denna uppsats behandlar motsatspar i den klassiska sagan Skönheten och odjuret och Inger Edelfeldts novell ”Skönheten och odjuret”, samt den pedagogiska nyttan av sagan i undervisningen på gymnasiet. Inledningsvis redogörs för delar av folksagans definition då det råder skilda åsikter i frågan huruvida exempelvis sagan om Skönheten och odjuret är en folksaga eller ej. Motsatsparens funktion i sagan är också något som tas upp. Diskussionen kring kontrastparen görs först separat i sagan och sedan i novellen, för att därefter resultera i en jämförelse av motsatsparen texterna emellan. Exempel på kontrasterande par som behandlas är Fattigdom/Rikedom, Ont/Gott, Fult/Vackert, Utanförskap/Gemenskap, Människa/Djur, Mörker och Kyla/Ljus och Värme. Även andra skillnader och likheter än motsatsparens nämns. Avslutningsvis behandlas sagan som ett pedagogiskt verktyg för läraren på gymnasiet. Här ligger bland annat mina erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen inom lärarprogrammet som grund.