Syftet med vår uppsats är att analysera skillnader mellan begreppen, God Redovisningssed och Rättvisande Bild för att se vilka hinder som kan föreligga inför implementeringen av Rättvisande Bild enligt EG:s fjärde bolagsdirektiv. Först klarlägger vi begreppens innehåll och betydelse, sedan beskriver vi skillnaderna mellan dem. För att förstå varför skillnader har uppstått mellan begreppen studerade vi kontinental och anglosaxisk redovisningstradition. Vi genomför en komparativ studie mellan användningen av Rättvisande Bild i Sverige och England. Vi har arbetat med kvalitativ metod och för att samla in material valde vi att göra intervjuer, vilka kom att vara semistrukturerade. Anledningen till att vi gjorde semistrukturerade intervjuer var att vi ville få ut så mycket information som möjligt från våra respondenter. Intervjuerna genomfördes med sakkunniga inom vårt ämnesområde. Den teori som finns i uppsatsen är områden som vi anser är viktiga att ta upp och förklara närmare för att ge läsaren bättre förståelse för vårt problem. Intervjuerna sammanställde vi i vårt empirikapitel under rubriken 4.2 Resultatredovisning. De bortfall som uppkom analyserar vi under rubriken 5.2.1. I vårt analys- och slutsatskapitel varvar vi teori med empiri för att se kopplingen där emellan. Vi kom fram till att det finns hinder för att implementera Rättvisande Bild enligt EG:s fjärde bolagsdirektiv. Hinder är att harmoniseringsprocessen fortfarande pågår och att ingen klar definition finns av begreppet Rättvisande Bild eller hur det ska tillämpas. Annat hinder är att svensk lagstiftning förbjuder tillämpningen av overridingregeln samt att det finns ett samband mellan redovisning och beskattning i Sverige. Ytterligare hinder vi ser för implementeringen av Rättvisande Bild är att försiktighetsprincipen är en av de viktigaste redovisningsprinciperna i Sverige. Om implementering av Rättvisande Bild ska kunna realiseras så måste matchningsprincipen få en mer framträdande roll. Vi analyserar vi även de bortfall som uppkom. I avslutande kapitel diskuterar vi uppsatsens trovärdighet och ger förslag till fortsatt forskning inom vårt ämne.