Denna uppsats är en kvalitativ undersökning om hur innovativa kvinnor upplever innovationsklimatet, hur de klarar det dagliga företagandet, vilket stöd de behöver och vilka nätverk de behöver för att bäst stötta sina idéer. Vi har också sett på hur de kan vara påverkade av det sociala könet. Vi började vår undersökning med en förstudie på Uppfinnarriksdagen, där vi knöt de flesta av våra kontakter för vår fortsatta studie. Från början antog vi att det kanske bara berodde på kvinnorna själva att det fanns så få kvinnliga innovatörer. Men det visade sig att även den kvinna som var kreativ, har framåtanda, självförtroende, ja allt som var nödvändigt för företagandet och försörjer sig på sin innovation har det mycket kämpigt. Det tar cirka fem till sju år för att utveckla sin idé och då de ännu inte kan försörja sig på sin verksamhet behöver de hjälp av ett bra innovationsklimat, som tillåter innovationer att växa fram. Enligt Eliasson (2002) är Sveriges innovationsförmåga helt avgörande för landets konkurrenskraft och ekonomiska utveckling på sikt. Han skriver vidare att om inte innovativt nyföretagande fyller det tomrum, som lämnas när storföretagen utlokaliserar sin produktion eller bantar ned sin verksamhet, blir det stagnation i svensk ekonomi. Innovativt entreprenörskap på bred front är vad som efterlyses. De intervjuade kvinnorna är också kreativa och duktiga, men har stora problem med finansieringen. Det är inte bara produktutvecklingen som kostar. Kvinnorna har stora problem även när de nått ut på marknaden då marknadsföringen verkar vara den tyngsta posten i ekonomin. Visst, kvinnliga innovatörer behöver mer kompetens, men först och främst behöver förutsättningarna för innovationer införas så att kvinnorna inte ska hamna i en skuldfälla. De flesta kvinnorna har upplevt att projekt varit starten för deras idéutvecklande. Vi trodde att de helst önskade vara med i kvinnliga nätverk, men så var det inte. De önskar istället vara med i blandade nätverk, som ger dem tillgång till fler kompetenser. Detta gör att vi ser det som att kvinnor skulle passa bra i kooperativ verksamhet, där detta kan bli möjligt. Storbolagen kan faktiskt vara som en fadder åt kreativa människor, genom att tillåta självständig utveckling av småföretagande tillsammans med dem. Uddeholmsbolagets sätt att agera genom att låta personal stämpla ut från Uddeholmsbolaget och in på sin självständiga verksamhet gjorde att ett företag kunde växa fram i den takt det utvecklades. Detta är ett föredöme för storbolag att ta efter. Sedan bör nytänkande inom nya företagsformer anpassas efter nya tider. Det behövs nytänkande på bred front även inom ekonomi och juridik. BolagsBolaget AB är ett exempel på en innovativ företagsform. Ett komplext problem måste få komplexa lösningar och då behöver t.ex. nya företagsformer kunna få komma till stånd.