Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE credits
De svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna återfinns i 24 kap. 10 a-f §§ IL
och begränsar den annars generella avdragsrätten på räntor. Reglerna riktar sig
mot räntekostnader hänförliga till koncerninterna lån och utformades efter att
HFD fastslagit att skatteflyktslagen inte var tillämpligt på förfarandet med
räntesnurror. Räntesnurror hade blivit ett allt vanligare fenomen och beräknades
kosta staten cirka sju miljarder kronor årligen i skattebortfall. De första
ränteavdragsbegränsningsreglerna trädde i kraft den första januari 2009.
Reglerna utsattes dock för omfattande kritik och genom utnyttjande av
regelverket fick bestämmelserna inte önskad effekt. Detta ledde till att nya
skärpta regler gällande ränteavdragsbegränsningar trädde i kraft den första
januari 2013 för att ytterligare skydda den svenska bolagsskattebasen. Även de
nya reglerna har kritiserats, främst på grund av den tillämpningsproblematik
som har uppstått som en följd av de svårtolkade rekvisit som lagen innehåller. I
24 kap. 10 e § återfinns den s.k. ventilen, ett undantag till
avdragsbegränsningen, som innebär att ränteavdrag får göras om
skuldförhållandet som ligger till grund för lånet är huvudsakligen affärsmässigt
motiverat. Vad som är huvudsakligen affärsmässigt motiverat är inte definierat i
lagtexten och även förarbetena saknar en tydlig definition. Tolkningen har på så
vis lämnats fri till domstolarna. HFD har i sin tur bland annat uttalat att
organisatoriska skäl inte ingår i affärsmässiga skäl, varpå omstruktureringar inte
har ansetts vara affärsmässigt motiverade. En tolkning som saknar stöd i
lagtexten. Då reglerna är näst intill omöjliga att tolka samt svåra att förutse, kan
de ifrågasättas ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Även EU-kommissionen har
ifrågasatt reglernas förenlighet med etableringsfriheten då reglerna nästan
uteslutande träffar gränsöverskridande transaktioner. Då HFD gjort
bedömningen att de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna inte strider mot
EU-rätten utan att inhämta ett förhandsbesked har EU-kommissionen nu inlett
ett överträdelseförfarande mot Sverige.
2015. , p. 44