I mitten av år 2022 fick Sverige en ny konsumentköplag. En stor skillnad från tidigare lagstiftning är att levande djur har fått en särreglering. Konsumentköplagens främsta syfte har sedan den första konsumentköplagen år 1973 varit att skydda konsumenter, som anses vara den svagare parten. I den tidigare lagstiftningen har hästar klassificerats som en sak, samma lag har varit gällande för en häst som ett par skor. Näringsidkare som arbetat med att sälja hästar valde att inte sälja till konsumenter med anledning av de stora ekonomiska riskerna som fanns om en reklamation skulle bli aktuell.

I den nya konsumentköplagen finns det möjlighet för näringsidkare och konsument att avtala bort presumtionsregeln vid köp av en häst. Konsumenten som köper en häst har också numera en undersökningsplikt av djuret och får inte åberopa fel som han borde märkt vid en undersökning. Den nya konsumentköplagen innebär i viss mån en försämring av konsumentskyddet. Regeringen å sin sida menar att syftet med den dispositiva regeln är att få till en mer ändamålsenlig ordning för både konsument och näringsidkare och samtidigt bidra till en god djurvälfärd. Uppsatsen har som syfte att utreda rättsläget för hur konsumentskyddet påverkas av den nya konsumentköplagen. Syftet är också att utreda om konsumenterna får ett tillräckligt skydd vid köp av en häst och huruvida den svagaste parten skyddas. Uppsatsen tar också sikte på att utreda de eventuella följder den nya konsumentköplagen kan få.

Utredningen har främst föredragits med den rättsdogmatiska metoden och i ljuset av den kritiska rättsdogmatiken. En viktig rättskälla har varit den proposition som är grunden för den nya konsumentköplagen. Rättskällan har identifierats som en sådan rättskälla som får användas i den juridiska argumentationen.

Problemområden kring det minskade konsumentskyddet, det faktum att det är levande djur och näringsidkarnas intresse, har identifierats och analyserats i uppsatsen. En stor del av problematiken handlar om att hästar är levande djur och att det inte finns några garantier på att en häst kommer att hålla, vilket uppsatsen också belyser. Ansvarsfrågan om vem som ska bära ansvaret för ett fel på en häst har identifierats. I uppsatsen återges att även om konsumentskyddet har minskat kan det leda till en förbättring av konsumentskyddet i längden. Vidare noteras att näringsidkarnas intressen främjas i viss mån, vilket också är en del av ändamålet med lagen.