Psykologiskt välbefinnande är en aspekt inom välbefinnandet som handlar om vår syn och attityd mot oss själva. Det undersöks i denna studie om något samband finns mellan fysisk aktivitet och psykologiskt välbefinnande bland unga vuxna, i och med att åldersgruppen 18 – 29 visar tecken på lägre psykiskt välbefinnande fastän de lägger mer tid på fysisk aktivitet än de äldre åldersgrupperna. Undersökningens frågeställning var ”Finns det ett samband mellan fysisk aktivitet och psykologiska välbefinnande, bland unga vuxna?”.

För att undersöka eventuella samband, sammanställdes en egengjord enkät i syfte för att samla in kvantitativdata. Enkätens frågor sammanställdes baserat på tidigare forskares definitioner och förklaring av psykologiskt välbefinnande. I enkätundersökningen deltog 45 respondenter. Enkäten sammanställdes genom Survey & Report och delades ut via skribentens egna Facebook sida, detta på grund av den nuvarande pandemi; som medför rekommendationer att hålla avstånd från andra individer. Data analyserades via dataprogrammet SPSS, och Spearmans rangkorrelationskoefficient användes för att undersöka samband. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett samband mellan psykologiskt välbefinnande och fysisk aktivitet, där ju mer tid nedlagd på fysisk aktivitet, visade att graden av psykologiskt välbefinnande ökar.

Ytterligare undersökning av fenomenet uppmuntras, eftersom dess olika dimensioner kan diskuteras för att förändras med tiden.  

Psychological well-being is an aspect in well-being overall, which is about our perspective and attitude towards ourselves. In this study, the relationship between physical activity and psychological well-being among young adults, is analyzed to conclude if there is a connection between the two variables. The group analyzed in this study is young adults, aged 18 – 29. The reason for young adults being selected in this study, is since according to Folkhälsomyndigheten, young adults show a lesser rated mental well-being, yet a higher amount of time put on physical activity weekly, than the older population who rate higher on mental well-being, but lower on time put on physical activity. 

To analyze eventual connections between the two variables, a survey was put together to collect quantitative data. The questions in the survey were inspired by earlier research on the subject psychological well-being and its definition. In the survey there were 45 respondents. The survey was put together through the program Survey & Report and was shared on the writer of this study’s Facebook page, regarding to the current pandemic and the recommendations of maintaining distance. Data was analyzed through the program SPSS, and Spearman’s correlation coefficient was used to analyze any relations between the two variables. The result of the study shows that there is a connection between psychological well-being and physical activity, which indicates that with increased time put on physical activity, the higher psychological well-being was rated. 

Additional research on the subject is encouraged, since the dimensions of psychological well-being and it’s definition, is argued to change with time.