Rapporten undersöker synen på goda och onda moraliska handlingar i den aktuella forskningenom tv-spel. Tre teoretiska begrepp är centrala i rapporten, vilket är: utilitarism, etisk egoismoch pliktetik. Utifrån dessa etiska begrepp undersöker rapporten den moraliska grunden förspel. Undersökningen fokuserar på underliggande etiska konstruktioner i spel och hur spelarensom moralisk agent förhåller sig till val och handlingar i spel. Materialet består av deakademiska granskade böckerna ’Playing with religion in Digital Games’ och ’Videogames andEducation’. Det utvalda materialet erbjuder ett unikt och speciellt perspektiv, vilket ävenåterspeglas i rapportens slutsatser. Diskursanalys föreligger i rapporten som metod förundersökning av etiska konstruktioner i spel i syfte att undersöka hur etik i tv-spel brukas.Resultatet från undersökningen påvisar att de handlingar som har en utilitaristisk och pliktetiskprägel har stor tonvikt för vad som anses vara goda moraliska handlingar i de spel somforskningen analyserar. Exempelvis om spelaren skyddar civilpersoner mot skurkar, eller gerguld till fattiga i ett spel, så uppfattas det som en god handling, och mottar goda moralitetspoängpå sina moraliska mätare. Men om spelaren endast ser till sin egna vinning och användercivilpersoner till sitt ändamål, och utför handlingar som att råna, mörda eller misshandla, ansesde som onda moraliska handlingar, och får bedömningen etisk egoistisk. Undersökningen visaratt spel har en etisk inbäddad kod som trycker på att spelaren måste identifiera sig med dettaetiska mönster för att kunna klara spelet. Det kan hävdas att spelets etiska konstruktion sätterprägel på rätt och fel (ont och gott). Resultatet påvisar även att spelaren är den moraliskaaktören och kanaliserar sin etiska reflektion i spelet som ett instrumentellt moralisktsammanhang.