I den här uppsatsen presenteras en undersökning gjord på fyra läromedel i svenska, två från högstadiet och två från gymnasiet, i syfte att jämföra progressionen i svenskämnet inom sociolingvistik. Det ingick även i syftet att koppla dessa läromedel till läroplanerna. För att genomföra undersökningen användes en analysmodell som bygger på Hellspongs (2001) mall för strukturanalys och komparativ analys. I teorikapitlet presenteras också en modell för variationsteori som bygger på en tolkning av Los (2014) presentation av densamma. I denna byggs en trestegstrappa för möjligheter till lärande upp (medvetandets struktur, överbryggandet av den naturliga attityden och medvetandets externa horisont) som appliceras på de resultat som kommer fram i analysen.  Undersökningen visade att det bör finnas progression i fråga om sociolingvistik sett till de svenska styrdokumenten. Det har också framkommit att progression inte är en självklarhet i läromedlen. Från en av högstadieböckerna till de bägge gymnasieböckerna finns en progression att tala om, men inte från den andra, då sociolingvistik knappt behandlas där. Ett intressant resultat är att författarna till läroböckerna inte räknar med att eleverna kan den rätta terminologin när de kommer till gymnasiet, vilket visar att man inte räknar med att det som står bygger vidare på tidigare kunskap. Tolkningen av resultaten utifrån det presenterade teoretiska ramverket har också visat att läroböckerna inte presenterar samma möjligheter till lärande för läsaren i de undersökta delarna, vilket bör ses som viktiga resultat.

In this essay, a study is made on four teaching materials in Swedish, two from junior high school and two from high school, to compare the progression in sociolinguistics in studies of Swedish. It was also included in the purpose of linking these teaching materials to the curricula and their potential progression. To carry out the survey, an analysis model was used based on Hellspong’s (2001) template for structural analysis and comparative analysis. The theory chapter also presents a model for Variation Theory, which is based on an interpretation of Lo’s (2014) presentation of the same. In this, a three-step model is built for opportunities for learning (the structure of consciousness, the overcoming of the natural attitude and the external horizon of consciousness) which is applied to the results from the analysis. The study has shown that there should be progression in sociolinguistics in terms of the Swedish curriculum. It has also shown that progression is not always given in the examined textbooks. From one of the junior high school books to the two high school books there is a progression to speak of, but not from the other, as sociolinguistics is hardly dealt with there. An interesting result is that the authors of the textbooks do not expect the students to know the correct terminology when they reach high school, which shows that it is not expected that the content is based on previous knowledge. The interpretation of the results based on the presented theoretical framework has also shown that the textbooks do not present the same opportunities for learning to the reader in the examined sections, which should be viewed as important results.