Min uppsats handlar om att försöka förstå vilka skäl människor haft för att vilja flytta från brukssamhället Munkfors till Karlstad. Jag undrar också om de kan tänka sig att flytta tillbaka igen, samt hur de ser på den kollektivism som råder i små samhällen i jämförelse med individualism som är mer utbredd i städerna. I mitt inledande kapitel tar jag upp tidigare teorier kring flyttning från landsbygd till städer. De övergripande skäl som kommer upp är framförallt förändring i hushåll, i värderingar och val av livsstil samt på arbetsmarknaden. I det följande kapitlet ger jag en kort beskrivning av var Munkfors kommun är belägen, vilka personer man knyter samman med kommunen samt lite av vad samhället har att erbjuda vad gäller olika aktiviteter. Sedan följer en längre historiebeskrivning av Munkfors, vilken i huvudsak riktar sig mot det gamla Bruket som genom hela historien varit Munkfors samhälle. Jag tar även upp befolkningsstatistik och vilken genomgripande samhällsförändring som har skett under åren med konsekvenser för kommunen I min uppsats har jag valt att ha teorier om kollektivism och individualism som bakgrundsmaterial för mina intervjuer. Detta på grund av att jag velat veta hur skillnaden upplevs av människor som flyttat från ett så kallat kollektivistiskt samhälle till ett individualistiskt. Därför har jag i tre kapitel beskrivit vad bruksanda, kollektivism och individualism egentligen står för. Jag har också gjort en kort beskrivning av den övergång som skett i Sverige från att ha bestått av jordbrukssamhällen till att bli industrisamhällen och numera den snabba utvecklingen mot informationssamhällen och hur denna utveckling påverkat människor I metoddelen behandlar jag bland annat motiven för mitt val av en kvalitativ metod, detta för att kunna ge en så djup och bred syn som möjligt på varför man valt att flytta samt hur man jämför kollektivism med individualism. Jag har gjort bandade intervjuer med sex personer i olika åldrar och av bägge könen. Intervjuerna har skett hemma hos intervjupersonerna för att ge dem en större trygghetskänsla. Jag tar också upp problemet med reliabiliteten och validiteten. Därefter följer, i ett nytt kapitel, en kort presentation av varje person jag har intervjuat för att ge läsaren en bild av vad det är för personer jag har pratat med. Sist i uppsatsen analyserar jag resultaten samt beskriver skillnader och likheter mellan de olika intervjupersonerna. Jag har förstått att mina intervjupersoner har både en positiv och negativ syn på såväl bruksmentaliteten i Munkfors som anonymiteten i Karlstad, men att den negativa synen väger över när det gäller bruksmentaliteten. Det är för mycket passivitet, avundsjuka och intolerans mot de som är annorlunda. Under nuvarande omständigheter vill dessutom flertalet av de intervjuade inte flytta tillbaka och de har en övergripande mörk syn på Munkfors framtid. För att få samhället på fötter igen krävs det nya företag som kan ge invånarna nya och, framförallt, stimulerande jobb. Dessutom krävs en stor satsning på fritidsutbudet och kommunen måste lägga ner mer arbete på att få bukt med alkohol- och knarkproblemen för att människorna ska få möjlighet till en meningsfull fritid. Mina intervjupersoner säger att det krävs en grundläggande förändring av Munkfors samhälle och mentalitet för att folk ska vilja flytta hit, samt att de som fortfarande bor här är tvungna att vakna upp ur sin passiva tillvaro och inse att de måste hjälpa till med förändringen.