Denna uppsats behandlar mediekonsumtionen i Lettland gällande TV, radio och press. De parametrar som studeras gällande användningen av dessa tre mediekanaler är kön, ålder, nationalitet och geografisk tillhörighet. Vid sidan av detta undersökes även landets socioekonomiska förändring och mediekanalernas ägarförhållanden. För att se en utvecklingstendens valde jag att jämföra årtalen 1994 med 2000. Problemställningen formas därefter: Hur ser mediesituationen i Lettland ut utifrån ägarförhållanden, utbredning, fördelning och genomgripande tendenser, hur har dessa tendenser över tid samt hur kan detta medielandskap kopplas ihop med den socioekonomiska och politiska utvecklingen? Huvudsyftet var att se hur mediesituationen förändras i ett land som nyligen (1991) vunnit sin frihet efter decennier av Sovjetstyre. Som förankring i en större helhet använder jag mig av tidigare litteratur om parallellerna media-samhälle-demokrati, t.ex. författare som Marshall McLuhan och Thomas Mathiesen. Att föra in diskussioner om medieteorier likt sändare-mottagaremodell, kalla och varma medier samt relationen amerikanization-globalisering ger möjlighet till en utgångspunkt och en ram för frågeställningen att arbeta inom. Grundmetoden är att genom en sekundäranalys tolka tidigare sammanställd statistik för att därigenom försöka hitta relevanta jämförelsepunkter till den socioekonomiska utvecklingen och även försöka skapa tillräckligt med utrymme för en slutdiskussion. Den statistiska huvudkällan inom undersökningsdelen är Baltic Media Book (1995, 2001), utgiven av Baltic Media Facts och täckande alla de tre Baltistiska staterna. I uppsatsen inkluderas analyser av både statistiken och källans egen uppkomst och art. I slutdiskussionen återkopplar jag till utgångspunkten från frågeställningen och försöker med hjälp av skillnader och likheter från undersökningen hitta relevanta paralleller mellan den socioekonomiska och den mediestrukturella utvecklingen. De privatägda, kommersiella intressenterna har ökat sitt inflytande inom radio och tv-medierna. De som framförallt väljer att konsumera de kommersiella kanalerna är yngre, kvinnor och invånare i större städer. Dock har det totala lyssnar och tittarantalen legat tämligen stilla. Förändringen är tydligare vad gäller presskonsumtionen. Mellan 1994 och 2000 sjönk det totala läsandet av traditionella dagstidningar markant. Delvis kan detta förklaras av att veckotidningsläsandet ökat något plus uppkomsten av gratis reklamtidningar. Det utökade utbudet har alltså differentierat marknaden vilket är ett vanligt utvecklingsmönster för ett demokratiskt, kapitalistiskt samhälle. Dessa tendenser visas sig i fallet Lettland, att man följer traditionella utvecklingsmönster gällande mediekonsumtion.