Avloppsslam, som sprids på åkermark, tillför jorden en rad viktiga näringsämnen, men även många tungmetaller, kemiska föreningar och patogener. I laboratorieförsök har relativt lerfattig värmländsk åkerjord tillförts avloppsslam från reningsverk i Karlstads kommun. Slammets innehåll av tungmetaller och organiska miljögifter i olika slamgivor har studerats, liksom hur detta kan påverka respirationen hos markens mikroorganismer. Studien har inriktats på bestämning av standardrespiration och substratinducerad respiration samt på beräkningar av den specifika respirationen. Dessutom har påverkan på reproduktionen hos småringmasken Enchytraeus doerjesi studerats vid tillsats av olika mängder avloppsslam från Karlstads kommuns största avloppsreningsverk, vilket hade de högsta koncentrationerna av tungmetaller och organiska miljögifter. Samtliga respirationsmätningar uppvisade klart signifikanta resultat (p<0,0001) vid tillsats av avloppsslam till åkerjorden och i de flesta fall var ökningen i respirationsaktivitet störst vid tillsats av slam från de mindre reningsverken. Även i reproduktionsförsöket erhölls signifi-kanta resultat (p<0,0001) med en ökning från i genomsnitt 10,9 avkommor per vuxen individ i kontrollgruppen till 45,1 respektive 59,0 avkommor per vuxen individ vid tillsats av mot-svarande 1 och 7 årsgivor avloppsslam. Vid tillsats av motsvarande 35 och 70 årsgivor slam minskade antalet avkommor till 6,3 respektive 6,9 per vuxen individ. Detta visar att tillförsel av slam i engångsdoser större än vad som motsvarar en 7-årsgiva riskerar att påverka mikroorganismers respiration och att kraftigt störa reproduktion hos E. doerjesi.