Grunden för denna förstudie är en större planerad studie vars övergripande mål är att skapa kunskap om bedömningsgrunder och kriterier för urval av studenter till musiklärarutbildningar. Trots att behörighets- och/eller urvalsgrundande färdighetsprov ofta är avgörande för möjligheten att få tillträde till en musikutbildning är området tämligen svagt beforskat. Det saknas studier om provs utformning och värdet av dem, likaså saknas svenska studier och studier inom andra musikgenrer än den konstmusikaliska. Syftet med pilotstudien är att undersöka ett fåtal färdighetsprov i musik med avseende på hur proven designas och bedöms. Syftet är också att pröva studiens valda teoretiska grund och metod. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av ett multimodalt och socialsemiotiskt perspektiv med fokus på hur individer använder språkliga, materiella och kroppsliga teckensystem för att representera och gestalta sin förståelse för, förhållningssätt till och tolkning av olika företeelser i världen. Vidare används begreppet diskurs, för att utröna vilka versioner av förståelser som används och hur de används av lärarna. Som metod användes videodokumentationer och fokusgruppsamtal, med inslag av stimulated recall-intervjuer. Datamaterialet är hämtat från ett lärosäte med musiklärarutbildning och består av två videoinspelade instrumentalprov inom folkmusikgenren samt ljudinspelade fokusgruppsamtal där bedömande lärare, med utgångspunkt i utvalda sekvenser från proven, diskuterar de sökandes prestationer. I det preliminära resultatet framkommer att de representationer för och förståelser av kvalitet och kunnande som konstruerades i samtalen handlar om värderingar av de sökandes sång- och spelskicklighet; musikaliska och kroppsliga uttrycksförmåga; stilkännedom samt samspel relaterat till folkmusikgenrens traditioner och idiom. Vad gäller lärarnas ställningstaganden och hur dessa legitimeras har diskurser på mikronivå kunnat synliggöras, där spänningar antyds mellan genrebrott och genretrohet, genrebredd och genrespets samt genreovana och genrevana. Utifrån dessa spänningar kan förhållningssätt skönjas, som visar på en polemik mellan olika värderingar av vad musikalisk kvalitet och kunnande kan innebära.