Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Sandelin, Kenneth
Publications (1 of 1) Show all publications
Sandelin, K. (2020). Historieundervisning i mångkulturella klassrum på grundskolans högstadium: En analys av lärares narrationer utifrån deras tal om sin historieundervisning. (Licentiate dissertation). Karlstad: Karlstads universitet
Open this publication in new window or tab >>Historieundervisning i mångkulturella klassrum på grundskolans högstadium: En analys av lärares narrationer utifrån deras tal om sin historieundervisning
2020 (Swedish)Licentiate thesis, monograph (Other academic)
Abstract [sv]

Vilket innehåll kännetecknar historieundervisningen i klasser där samtliga eleverna har sin bakgrund i icke- europeiska länder? Hur ser innehållet ut i historieundervisningen i klasser där tvärtom alla eleverna har sin bakgrund i Sverige? Frågorna ledde fram till syftet för denna studie: att undersöka hur historielärare på grundskolans högstadium talar om innehållsval i mångkulturella klasser.

Studiens datainsamlingsmetod utgörs av intervjuer, både individuella och fokusgruppsintervjuer. De lärare som kom att medverka i studien har alla stor erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klasser på grundskolans högstadium.

Resultaten av studien visar att lärare befinner sig i en balanssituation i skiljelinjen mellan ämnestradition, styrdokument och elever. Vidare framgår av samtalen att utgångspunkten för allt innehållsurval utgörs av den traditionella västerländska berättelsen, som i studien benämns ”det dominerande narrativet”. Beroende på klasskontext öppnas narrativet upp. I klasser med en hög andel elever med annan bakgrund än Sverige öppnas narrativet upp mot en minoritetsanpassning.

Även i klasskontexter med få elever med annan bakgrund än Sverige har innehållet genomgått förändringar, men helt inom ramen för det dominerande västerländska narrativet. Det samtalas bland annat om andra sätt att bruka tid på än den traditionella kronologiska. Vidare hanteras delar av det traditionella narrativet utifrån olika perspektiv. Allt inom ramen för en majoritetsanpassning.

Studiens bidrag kan uttryckas som att den synliggör den komplexa situation som historielärare befinner sig i, samtidigt som erfarna lärare har utvecklat strategier. Avslutningsvis hoppas jag att undersökningen bidrar till att nyansera bilden av en historieundervisning som fortgår som den alltid har gjort.

Abstract [sv]

Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur historielärare på grundskolans högstadium talar om innehållsval i mångkulturella klasser. Undersökningsobjektet utgörs av lärares samtal om den egna undervisningen. Huvudfrågan som ställs är hur innehållsnarrationerna förhåller sig till spänningsfältet mellan ett innehåll som betonar ett kanonliknande nationellt kulturarv och ett som ger utrymme för ett mer individuellt och mångkulturellt inriktat innehåll.

Datainsamlingen har skett med hjälp av individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer, där respondenterna bestod av fem historielärare på grundskolans högstadium. Kriteriet vid urvalet var, förutom att vara behörig lärare, var att ha stor erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klasser. Med utgångspunkt i frågeställningarna har det empiriska materialet hanterats i två steg. Dels en inledande inventering av de innehållsnarrationer som lärare talar om, dels en analys för att förstå lärares val av innehåll på grundval av klasskontext.

Studiens resultat visar att allt innehållsval oberoende av klasskontext utgår från den traditionella västerländska berättelsen, eller det ”dominerande narrativet”. Utifrån två olika klasskontexter visar studien följande resultat: Då klassen bestod av en låg andel elever med bakgrund i andra länder öppnas narrativet upp med Europa som naturlig geografisk avgränsning och där svensk historia finns med som strimma. Den traditionella kronologiska tidsanvändningen är en bland flera andra sätt att bruka tid. Det traditionella innehållet behandlas stundtals utifrån andra perspektiv och andra fokus. Exempelvis samtalas om ett innehåll med större fokus på social historia och genusfrågor. Trots förändringar befinner sig innehållet inom ramen för det dominerande narrativet, vilket kan uttryckas som en majoritetsanpassning i relation till klassrumskontexten.

Då klasser tvärtom bestod av en hög andel elever med bakgrund i andra länder inbjuds eleverna själva till att bidra med egna narrationer. Detta blir ett av flera sätt där det dominerande narrativet öppnas upp. Det ges även exempel på sammanhängande teman, såväl som delar av sådana, som öppnar upp narrativet. En minoritetsanpassning åstadkommes även genom att elever själva konstruerar metanarrationer, vanligtvis med temats innehåll som grund.

Place, publisher, year, edition, pages
Karlstad: Karlstads universitet, 2020. p. 127
Series
Karlstad University Studies, ISSN 1403-8099 ; 2020:6Studier i de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik ; 39
Keywords
narrative, cultural heritage, content, focus group, multiculturalism, student influence, history teaching, classroom practice, praxis, majority adaptation, minority adaptation, the Western narrative, meta narrations, intercultural learning, choice of content, multiculturalism, interculturality, narrativ, kulturarv, innehåll, fokusgrupp, mångkultur, elevinflytande, historiedidaktik, klassrumsnära, praxis, majoritetsanpassning, minoritetsanpassning, västerländska berättelsen, metanarrationer, interkulterkulturellt lärande, innehållsval, mångkultur, interkulturalitet
National Category
History and Archaeology Didactics
Research subject
History
Identifiers
urn:nbn:se:kau:diva-76019 (URN)978-91-7867-079-6 (ISBN)978-91-7867-089-5 (ISBN)
Presentation
2020-04-07, 3B 512, Karlstad, 14:15 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2020-03-25 Created: 2019-12-18 Last updated: 2020-05-05Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications