Open this publication in new window or tab >>2010 (Swedish)In: Tandhygienisttidningen, ISSN 1102-6146, Vol. 30, no 2, p. 55-Article in journal, Meeting abstract (Other academic) Published
Abstract [sv]
Syfte: Att studera sambandet mellan känsla av sammanhang (KASAM), oralt hälsorelaterat beteende, kunskap om och attityd till oral hälsa i en vuxen svensk befolkning. Metod: En tvärsnittsstudie där ett stratifierat urval av 910 individer, i åldrarna 20, 30, 40, 50, 60, 70 och 80 år erbjöds att delta i studien. I undersökningen användes den svenska kortversionen (13 frågor) av Antonovsky’s livsfrågeformulär som mäter känslan av sammanhang samt ett frågeformulär gällande oralt hälsorelaterat beteende, kunskap om samt attityder till oral hälsa. Dessutom ingick frågor gällande sociodemografiska faktorer. Totalt var det 589 individer som samtyckte att delta i studien. Resultat: Totalt var det 525 individer, 261 men och 264 kvinnor, som besvarade alla 13 frågorna i SOC frågeformuläret, vilket utgjorde det slutliga materialet vid analyserna. Bivariata analyser visade på samband mellan högre KASAM medel poäng och beteende såsom färre söta drycker och färre antal mellanmål/ dag, jämfört med individer med lägre KASAM medel poäng. Individer med högre KASAM hade också en mer positive attityd såsom påståenden om att vara nöjd med tandvården, betydelsen av att ha egna tänder när man blir äldre, nöjd med egna tänder, anser sig ha bra tänder samt ingen känsla av obehag att uppsöka tandvården. Individer med högre KASAM poäng hade även ett signifikant samband med kunskap om karies. Dessa samband, förutom variabeln söta drycker, kvarstod efter kontrollering för alla sociodemografiska faktorerna (kön, ålder, civilstånd, inkomst, utbildning och yrkesnivå). Stark KASAM och god kunskap om karies var statistiskt signifikant, efter kontrollering för ålder och kön. Sammanfattning: KASAM hade ett statistiskt signifikant samband med oralt hälsoorelaterat beteende, attityder till oral hälsa samt kunskap om karies. I arbetet med oralt hälsofrämjande arbete, skulle KASAM kunna vara ett verktyg för att främja en större förståelse för individers beteende, attityder till och kunskap om oral hälsa och möjliggöra för tandvårdspersonal att använda denna kunskap i kommunikation med individer och grupper.
National Category
Dentistry
Research subject
Dental Hygiene
Identifiers
urn:nbn:se:kau:diva-76996 (URN)
Conference
2:a Nordiska och 9:e nationella forskningskonferensen i Munhälsa, Falun
2020-02-212020-02-212023-08-17Bibliographically approved