Mats Ekholm, professor emeritus i pedagogik vid Karlstads universitet, ger en personligt färgad exposé av rörelser som skett i det pedagogiska landskap som karaktäriserat Sverige under det senaste halvseklet. Resultat från longitudinella undersökningar av skolors anda redovisas. Skola som en lokal organisation står i centrum där livet mellan elever och lärare och återverkningarna av detta på lärande belyses. Forskarperspektiven på händelser i skolor kompletteras med intryck från hur skolor och deras inre liv behandlas på övergripande nivåer som i politiska sammanhang, inom statsverket och i regeringskansliet. Förslag lämnas på hur förbättringar av det inre livet på skolor och särskilt hur ungdomars lärande för framtidens demokrati kan gå till.

Research shows that context matters when principals execute their role and that it affects how successful principals become in leading their respective schools. Expectations that occur in daily encounters between teachers and principals at local school organizations are focused on in a pilot study to discover how teachers’ expectations influence their principal’s work in practice. The research questions are: 1) How do teachers’ experience-based expectations differ from more ideal expectations? 2) How do teachers’ and principals’ expectations differ in simulated real situations? and 3) In what way do expectations expressed by teachers and school leaders differ from more ideal expectations expressed in school policy documents? The study is framed within social psychological and organization development perspectives. The results from this pilot study, where we also test the validity of the methodology, show that there are differences in experience-based and ideal expectations of principals. In situations where internal pressure is present there is a closer gap between these two kinds of expectations compared to situations where external pressures have a more prominent role. Teachers and school leaders agree that the role of the principal is of importance to the school and they also share most views on what a principal should do and how to act appear as at the school. The focal point of the study is relations between teachers and their principals and the evaluation of how norms are constituted in real situations and subsequently how they shape the role of the school leader.

From 1930 until 1970 dispersed efforts were made in Sweden to educate school leaders. In 1975 an organisation for a systematic education of school leaders carried by the state was established in the country. A review is presented of the five different editions of school leader education that have existed in Sweden since then. Work of state committees and decisions at national level are described that have influenced the content, the design and the organisational localisation of the Swedish school leader education. The institutionalisation of the educational programme for school leaders in Sweden is clarified. The author of the book participated in the state committee that presented a proposal that was used as the ground for the first edition of the Swedish school leader education. He served for fifteen years as the manager of the Swedish school leader education.

Baksidestext:

Från 1930-talet fram till 1970-talet gjordes spridda utbildningsinsatser som riktade sig till skolledare i Sverige. 1975 etablerades en organisation för en systematisk utbildning av alla skolledare i landet i statlig regi. En tillbakablick ges på de fem olika upplagor som sedan dess funnits av skolledarutbildningen, rektorsutbildningen och rektorsprogrammet som utbildningen av skolledare kommit att kallas under årens lopp. Det spel som förekommit kring utbildningens innehåll, utformning och organisatoriska hemvist under fyrtio år beskrivs. Institutionaliseringen av rektorsutbildningen klargörs. Bokens författare deltog i den utredning som under det tidiga sjuttiotalet låg till grund för den första upplagan av skolledarnas utbildning och var fram till 1990 ledare för Skolledarutbildningen.

Studies of school leader appointments in Sweden from 1981 until 2007 is described and discussed

Kapitlet ger en översikt över skolutvecklingsforskningen under 1900-talet och in på 2000-talet

Skolinspektionens betydelse för att starta skolutvecklingsarbete diskuteras. Ett konkret förslag på hur skolor ska kunna använda inspektionen som ett bidrag i den egna utvecklingsprocessen ges

Produktion av utbildningspolitik i Sverige och Danmark under 1900-talet och 2000-talet beskrivs och jämförs

Erfarenheter från granskningar av utvecklingsprojekt i norska kommuner och skolor som samverkar med kompetensmiljöer för utveckling av skolor redovisas. Innehållet i de ansökningar som erhöll och inte erhöll medel diskuteras

Svenska skolors sätt att förhålla sig till läroplaner beskrivs och diskuteras. Skolors svar på politikers reformkrav belyses och skolors lärande i nätverk med sikte på förbättringar beskrivs

I antologiform presenteras erfarenheter från skolutvecklingsprojekt som bedrivits i norska skolor 2006-2010. Kommuner och skolor tillsammans med forskare redovisar hur i åtta miljöer förbättrat den inre verksamheten efter att ha bedömt den egna kvaliteten och fått bidrag för utvecklingsarbete från staten. Analyser och slutsatser som skapats över de månhga deltagande utvecklingsinsatserna läggs fram