Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (10 of 100) Show all publications
Dahlström, M. & Svensson, E. (2023). Biokuma - Biokulturellt arv och alternativ matproduktion: Slutrapport, oktober 2020-september 2022. Karlstads universitet
Open this publication in new window or tab >>Biokuma - Biokulturellt arv och alternativ matproduktion: Slutrapport, oktober 2020-september 2022
2023 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Den här rapporten sammanfattar Interregprojektet Biokulturellt arv och alternativ matproduktion (Biokuma). Projektet, som löpt från oktober 2020 till och med september 2022, är en del av Interregs Sverige-Norge-program. EU-programmet ger stöd till svensk-norska projektsamarbeten som utvecklar samhället inom olika insatsområden. I enlighet med prosjektets syfte har Biokuma bidragit til kunnskapsoppbygging som visar att alternative driftsformer i landbruket ivaretar og viderefører ett biokulturellt arv. Därmed bidrar den alternativa matproduktionen till omställningen till ett hållbart samhälle. De alternativa matproducenterna är dock främst intresserade av de gröna delarna av det biokulturella arvet. En förstärkning av kulturarvsperspektivet skulle med andra ord vara önskvärd för en effektivare reproduktion och förvaltning av det biokulturella arvet. Även när det gäller kunskapsöverföring, både i form av formella utbildningar och praktik, betonas ofta de gröna delarna av det biokulturella arvet. En annan problematik, påvisad i projektet Biokuma, är att de alternativa matproducenterna möter en rad utmaningar i sin verksamhet, och flera av dessa utmaningar utgör hot mot uthålligheten inom denna verksamhetsform. Något som i sin tur utgör ett hot mot den reproduktion av det biokulturella arvet som de alternativa matproducenterna står för. Det är arbetsintensivt att bedriva småskaligt jordbruk i samklang med naturen. Arbetet ger samhälleliga natur- och kulturmiljövinster som gårdsbrukaren oftast inte får betalt för. Försäljningsarbetet är också ofta tidskrävande och sker på en mängd olika sätt, till exempel genom Rekoring och torghandel, återkommande marknader eller matevent, gårdsbutiker, äggbodar, prenumeration, självplock, e-handel, detaljhandel, eget eller andras café eller restaurang. Även genom försäljning till förädlingsföretag och mathantverkare eller till storhushåll. Gårdarna kan även få inkomster från sitt gårdsbruk på andra sätt, exempelvis genom uthyrning av djur för slyröjning och markberedning, liksom naturvårdsarbete med kor i våtmarker och getter vid sätrar. I syfte att stödja uthållighet, utveckling och konkurrenskraft hos den alternativa matproduktionen och en robust och växande reproduktion av det biokulturella arvet har projektet tagit fram en rad rekommendationer. Rekommendationerna riktar sig till matproducenter, myndigheter och andra intressenter. Projektets resultat och rekommendationer sprids genom olika kommunikationskanaler i form av exempelvis vetenskapliga artiklar, en handbok, populärvetenskapliga texter, blogginlägg, filmer och inspelade presentationer, samt ett gediget erfarenhetsutbyte mellan matproducenter, myndigheter och annat branschfolk. Genom ett varierat kommunikationsarbete har resultaten från projektet spridits till en bred målgrupp i både Sverige och Norge, medan de vetenskapliga publikationerna når forskare även internationellt. I denna rapport presenterar vi projektets bakgrund och målsättning, organisation, de aktiviteter som genomförts, samt resultat och effekter av arbetet. Det gränsöverskrid-ande arbetet har haft en central roll i projektet. Då förhållandena för reproduktion av biokulturellt arv och alternativ matproduktion till viss del skiljer sig mellan Norge och Sverige har erfarenhetsutbytet mellan såväl forskare som alternativa matproducenter på både sidor av gränsen varit betydelsefullt för projektets resultat. I rapporten redogör vi för projektets gränsöverskridande mervärden samt arbetet med de horisontella kriterierna hållbar utveckling, jämställdhet mellan kvinnor och män och lika möjligheter och icke-diskriminering. Vi redovisar också viktiga nyckeltal i form av antal gemensamma natur- och kulturarv där insatser för ökad tillgänglighet och hållbart bevarande har genomförts inom ramen för projektet. På projektets hemsida, sola.kau.se/biokuma, hittar du samtliga publikationer och filmer som projektet resulterat i. Sidan uppdateras kontinuerligt efter projektslut allteftersom fler publikationer tillkommer.

Abstract [en]

This report summarises the Interreg project Biocultural heritage and alternative foodproduction (Biokuma). The project, which ran from October 2020 to September 2022,is part of Interreg’s Sweden-Norway programme. The EU program provides supportfor Swedish-Norwegian project collaborations that develop society in various fields ofaction. In accordance with the purpose of the project, Biokuma has contributed to thebuilding of knowledge that shows that alternative modes of operation in agriculturesafeguard and continue a biocultural heritage. Alternative food production thus contri-butes to the transition to a sustainable society. However, the alternative food produ-cers are mainly interested in the green parts of the biocultural heritage. In other words,a strengthening of the cultural heritage perspective would be desirable for a moreefficient reproduction and management of the biocultural heritage. Also when it comes to knowledge transfer, both in the form of formal training and practice, the green partsof the biocultural heritage are often emphasized. Another problem, demonstrated inthe Biokuma project, is that the alternative food producers face a series of challengesin their business, and several of these challenges pose threats to the sustainability ofthis form of business. Something that in turn poses a threat to the reproduction of thebiocultural heritage that the alternative food producers stand for. Small-scale farming inharmony with nature is labour-intensive. The work provides societal natural and culturalenvironmental benefits for which the farmer usually does not get paid. The sales workis also often time-consuming and takes place in a variety of ways, for example throughRekoring, outdoor markets, recurring markets or food events, farm shops, egg sheds,subscription, self-picking, e-commerce, retail, own or others’ café or restaurant. Alsoby selling to processing companies and food artisans or for institutional kitchens. Thefarms can also get income from their farming in other ways, for example by renting outanimals for clearing and land preparation, as well as nature conservation work withcows in wetlands and goats at pastures.

Place, publisher, year, edition, pages
Karlstads universitet, 2023. p. 59
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Research subject
Risk and Environmental Studies; Human Geography
Identifiers
urn:nbn:se:kau:diva-94182 (URN)978-91-7867-353-7 (ISBN)
Projects
Biokulturellt arv och alternativ matproduktion - Biokuma
Note

Rapporten är skriven på svenska och norska.

Available from: 2023-04-04 Created: 2023-04-04 Last updated: 2023-05-24Bibliographically approved
Svensson, E., Eddudóttir, S. D., Kåreskog, I., Johansson, A. & Sundqvist, M. (2023). Conservation or Development? Challenging the Heritagization of Shielings in Transitional Times, for Climate Mitigation and (Post-)Pandemic Development. Heritage & Society
Open this publication in new window or tab >>Conservation or Development? Challenging the Heritagization of Shielings in Transitional Times, for Climate Mitigation and (Post-)Pandemic Development
Show others...
2023 (English)In: Heritage & Society, ISSN 2159-032X, E-ISSN 2159-0338Article in journal (Refereed) Epub ahead of print
Abstract [en]

The classic Scandinavian shieling consisted of a fenced site onoutlying lands with meadows and structures for dwelling,stabling livestock, and processing milk. Through dismantling ofrural, forested areas, competition for forest use andheritagization, shielings have been marginalized in today’sagrarian life and framed as relics of an outdated system. Shielingowners, like small-scale farmers all over Europe, face challengesincluding economic viability, loneliness in their work, anddifficulty recruiting new shieling workers. Surviving shielings (c.200 in Sweden) are valued as local development assets and areoften considered valuable for their rich biodiversity and heritage.As such, they are subject to conservation schemes that mayconflict with development ambitions. Heritagization has alsorecently been challenged by archaeological and palaeobotanicalresearch showing that shielings, in contrast to current relicframing, were highly adaptable to changing local economic andcommunity conditions over almost 2,000 years. Herein, researchwork, community development, nature conservation, andheritage management perspectives are synthesized in adiscussion of shielings’ past, present, and future, with a particularfocus on the shieling Kårebolssätern. Based on historical findings,suggestions include promoting silvopasture and retro-innovativefood production contributions to sustainable (post-)pandemicdevelopment and climate mitigation. The importance of apolitical ecology shift and fairer conditions for shielings, and themarginalized communities harboring them, are also highlighted.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2023
Keywords
Shieling; heritagization; conservation; political ecology; historical ecology; silvopasture; retroinnovative food production; transdisciplinarity;
National Category
Archaeology
Research subject
Risk and Environmental Studies
Identifiers
urn:nbn:se:kau:diva-96116 (URN)10.1080/2159032x.2023.2228184 (DOI)001024919900001 ()2-s2.0-85164523239 (Scopus ID)
Funder
Interreg Sweden-Norway, 20273852; 20201307
Available from: 2023-07-15 Created: 2023-07-15 Last updated: 2023-08-09Bibliographically approved
Pettersson, S., Myrdal, E., Svensson, E. & Bladh, G. (2023). Gammelvallen i Södra Finnskoga: Finngård, säter – och något mer?. In: Stefan Nilsson (Ed.), Wermlandica: Skriftserie för värmländsk kulturhistoria; Volym 2 (pp. 101-132). Lysvik: Geographica Antikva Förlag
Open this publication in new window or tab >>Gammelvallen i Södra Finnskoga: Finngård, säter – och något mer?
2023 (Swedish)In: Wermlandica: Skriftserie för värmländsk kulturhistoria; Volym 2 / [ed] Stefan Nilsson, Lysvik: Geographica Antikva Förlag , 2023, p. 101-132Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Lysvik: Geographica Antikva Förlag, 2023
National Category
History and Archaeology
Research subject
Risk and Environmental Studies
Identifiers
urn:nbn:se:kau:diva-98679 (URN)978-91-519-9212-9 (ISBN)
Available from: 2024-02-26 Created: 2024-02-26 Last updated: 2024-03-04Bibliographically approved
Svensson, E., Grandin, L., Ogenhall, E., Nilsson, S., Larsson, E., Johansson, A. & Olsson, H. (2023). Hugget i sten: Täljsten från brott till föremål. In: Stefan Nilsson (Ed.), Wermlandica: Skriftserie för värmländsk kulturhistoria: Volym 2 (pp. 191-216). Lysvik: Geographica Antikva Förlag
Open this publication in new window or tab >>Hugget i sten: Täljsten från brott till föremål
Show others...
2023 (Swedish)In: Wermlandica: Skriftserie för värmländsk kulturhistoria: Volym 2 / [ed] Stefan Nilsson, Lysvik: Geographica Antikva Förlag , 2023, p. 191-216Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Lysvik: Geographica Antikva Förlag, 2023
National Category
Archaeology
Research subject
Risk and Environmental Studies
Identifiers
urn:nbn:se:kau:diva-98680 (URN)978-91-519-9212-9 (ISBN)
Available from: 2024-02-26 Created: 2024-02-26 Last updated: 2024-03-04Bibliographically approved
Amundsen, H. R., Dahlström, M., Kjønsberg, M., Svensson, E. & Josefsson, S. (2023). Ost, getter, landskap och hållbar utveckling. In: Jenny Högström Berntson, Pernilla Schedin (Ed.), Matarvets trådar: Från antik fisksås till svenskt fredagsmys. Stockholm: Carlssons Bokförlag
Open this publication in new window or tab >>Ost, getter, landskap och hållbar utveckling
Show others...
2023 (Swedish)In: Matarvets trådar: Från antik fisksås till svenskt fredagsmys / [ed] Jenny Högström Berntson, Pernilla Schedin, Stockholm: Carlssons Bokförlag , 2023Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Carlssons Bokförlag, 2023
Keywords
biokulturellt arv, getost, småskalig matproduktion, hållbar utveckling
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Research subject
Environmental Science
Identifiers
urn:nbn:se:kau:diva-97589 (URN)9789189065956 (ISBN)
Funder
Interreg Sweden-Norway, 20273852
Available from: 2023-11-29 Created: 2023-11-29 Last updated: 2023-12-05Bibliographically approved
Svensson, E., Dahlström, M., Amundsen, H. R. & Kjønsberg, M. (2023). Reproducing biocultural heritage landscapes through alternative and retro-innovative food production. Landscape research, 48(6), 741-757
Open this publication in new window or tab >>Reproducing biocultural heritage landscapes through alternative and retro-innovative food production
2023 (English)In: Landscape research, ISSN 0142-6397, E-ISSN 1469-9710, Vol. 48, no 6, p. 741-757Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Landscapes rich in biocultural heritage are declining en masse acrossEurope. This is due to the effects of countryside depopulation and tolarge-scale, industrial agriculture. Landscape heritage and its associatedbiodiversity largely depend on pre-industrial agrarian management.Because authoritative conservation cares only for minor, more spectacular,landscape segments, other forms of everyday management of themore mundane biocultural heritage are needed. Herein, innovative,alternative food producers (i.e. environmentally and animal-friendlyfarmers) are investigated as potential stewards of biocultural heritage.The results show that alternative food producers contribute to newways of reproducing the biocultural heritage, albeit with greateremphasis on its ‘green’ side (e.g. biodiversity) than that of cultural heritage.They also face numerous challenges that threaten their businesses.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis, 2023
Keywords
Biocultural heritage, alternative food production, cultural landscapes, biodiversity, retroinnovation
National Category
Environmental Sciences related to Agriculture and Land-use
Research subject
Risk and Environmental Studies
Identifiers
urn:nbn:se:kau:diva-94272 (URN)10.1080/01426397.2023.2198764 (DOI)000970480600001 ()2-s2.0-85152470957 (Scopus ID)
Projects
Biokuma
Funder
Interreg Sweden-Norway, 20273852
Available from: 2023-04-13 Created: 2023-04-13 Last updated: 2023-12-11Bibliographically approved
Svensson, E., Johansson, A., Pettersson, S. & Nilsson, S. (2022). Från resurskolonisation till regional arbetsdelning. In: Åsa Hallén, Susanne Olsson, Johanna Henriksen (Ed.), Om arkeologi i Värmland: . Karlstad: Värmlands Museum
Open this publication in new window or tab >>Från resurskolonisation till regional arbetsdelning
2022 (Swedish)In: Om arkeologi i Värmland / [ed] Åsa Hallén, Susanne Olsson, Johanna Henriksen, Karlstad: Värmlands Museum , 2022Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

I denna artikel summeras resultaten från drygt trettio års tvärvetenskaplig forskning om de värmländska skogsområdenas historia från Kristi födelse till tidig modern tid. Vi ger också vissa nationella och internationella utblickar för att sätta utvecklingen i de värmländska skogsområdena i sitt sammanhang. Även om det finns spår av bosättning och mänsklig verksamhet från stenålder och framåt kan vi konstatera att det sker en kvalitativ och kvantitativ förändring under äldre järnålder och framåt. Vid denna tid blev norra Värmland föremål för resurskolonisation i jakten på lukrativa varor efterfrågade av samhällets elit. Parallellt skedde en bebyggelseetablering som kännetecknades av ett innovationspaket innefattande gård, säter och utmarksbruk. Under vikingatid och medeltid ägde en kraftig expansion och specialisering av den lokala ekonomin i norra Klarälvdalen rum, då bönderna satsade hårt på produktion av blästerjärn och älgrelaterade produkter för avsalu på en extern marknad. När marknaden vek för dessa varor runt 1200 e Kr ställde bönderna om till en ekonomi mer inriktad mot sädesodling och boskapsskötsel. I skogsområdena längre söderut etablerade man ett system med större balans mellan inägo- och utmarksproduktion, samt ett system med fler avyttringssfärer. Utmarksbaserad varuproduktion bedrevs i mindre skala och utfördes delvis som intern arbetsdelning i bygden och delvis för avsalu på en extern marknad. Detta system var inte lika sårbart när marknaden förändrades. Däremot var dessa områden mer sårbara för den senmedeltida agrarkrisens effekter från 1300-talets mitt, då flera ödelagda bebyggelseenheter har kunnat spåras. Norra Klarälvdalen förefaller klara denna kris bättre. Under senmedeltid och särskilt under tidig modern tid expanderade ekonomi, befolkning och bebyggelse åter i de värmländska skogsbygderna. Det kraftigt växande bergsbruket och dess efterfrågan på olika förnödenheter, liksom senare etablering av bruk i Värmland, gav nya möjligheter att producera varor för avsalu.

Place, publisher, year, edition, pages
Karlstad: Värmlands Museum, 2022
Series
Värmland förr och nu, ISSN 0349-036X ; 121
Keywords
Resurskolonisation, Regional arbetsdelning, Utmarksbruk
National Category
Archaeology
Research subject
Risk and Environmental Studies
Identifiers
urn:nbn:se:kau:diva-93738 (URN)9789185224951 (ISBN)
Available from: 2023-02-22 Created: 2023-02-22 Last updated: 2023-03-07Bibliographically approved
Svensson, E., Amundsen, H. R. & Dahlström, M. (Eds.). (2022). Lärdomar om småskalig, miljövänlig matproduktion och det biokulturella arvet. Karlstads universitet
Open this publication in new window or tab >>Lärdomar om småskalig, miljövänlig matproduktion och det biokulturella arvet
2022 (Swedish)Collection (editor) (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

I projektet ”Biokuma – Biokulturellt arv och alternativ matproduktion” har vi undersökt om småskaligt, djur- och miljövänligt jordbruk kan vara en möjlig, vardaglig förvaltare av det biokulturella arvet. Vi har tittat närmare på några aspekter som rör dessa former av matproduktion i gränslandskapen Hedmark och Värmland. Projektet genomfördes under två år, oktober 2020 - september 2022, med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden Interreg Sverige-Norge. Projektet var ett samarbete mellan Karlstads universitet, Norsk institutt for kulturminneforskning och Høgskolen i Innlandet. Samarbetsparter var även Länsstyrelsen i Värmland, Skogsstyrelsen (Värmland-Örebro), Förbundet Svensk Fäbodkultur och utmarksbruk, Föreningen Värmlands Säterkultur, Hedmarken Landbrukskontor, Innlandet fylkeskommune ved Jønsberg videregående skole samt en ressursperson innenfor norsk seterkultur.

Place, publisher, year, edition, pages
Karlstads universitet, 2022. p. 25
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Research subject
Human Geography; Risk and Environmental Studies
Identifiers
urn:nbn:se:kau:diva-92245 (URN)978-91-7867-296-7 (ISBN)978-91-7867-307-0 (ISBN)
Funder
Interreg Sweden-Norway
Available from: 2022-10-21 Created: 2022-10-21 Last updated: 2023-06-20Bibliographically approved
Svensson, E., Nilsson, S., Pettersson, S. & Johansson, A. (2022). Moving up the Hill?: Peasant Strategies in Times of Plague and Climate Change. Journal of Migration History, 8(2), 313-330
Open this publication in new window or tab >>Moving up the Hill?: Peasant Strategies in Times of Plague and Climate Change
2022 (English)In: Journal of Migration History, ISSN 2351-9916, E-ISSN 2351-9924, Vol. 8, no 2, p. 313-330Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The Late Medieval Agrarian Crisis is associated with a desertion of rural settlements. Farmsteads in agriculturally-marginal locations are presumed to have been among the first to be deserted. In recent decades, interdisciplinary research has instead shown several examples of increased agrarian activity, including cereal cultivation, in the fourteenth and fifteenth centuries in forested upland areas of boreal inland Scandinavia. Farmsteads and hamlets established in forested upland areas in the fourteenth century have also been discovered. The recent excavation of one such farmstead, Ivarsbråten, shows that both settlement and agrarian production at the site had been adapted to the new climatic conditions of the Little Ice Age, which involved colder and wetter weather. It is here suggested that micro-mobility, moving out of a hamlet to an upland position, was a climate adaptation strategy pursued by a small number of peasants.

Place, publisher, year, edition, pages
Brill Academic Publishers, 2022
Keywords
adaptation strategies; climate change; Late Medieval Agrarian Crisis; micro-mobility; rural settlements
National Category
History and Archaeology
Research subject
History
Identifiers
urn:nbn:se:kau:diva-90887 (URN)10.1163/23519924-08020009 (DOI)2-s2.0-85133269786 (Scopus ID)
Funder
Swedish Research Council, Dnr 2017-01483
Available from: 2022-06-26 Created: 2022-06-26 Last updated: 2023-06-21Bibliographically approved
Svensson, E. & Lindholm, K.-J. (2022). The Biocultural Heritage of Outland Use: Commodity Production in the Rural Edges of Scandinavia. In: Jan J. Miera, Thomas Knopf, Thomas Scholten & Peter Kühn (Ed.), Gunst/Ungunst: Nutzung und Wahrnehmung von (Marginal-)Räumen (pp. 103-119). Tübingen: Tübingen University Press
Open this publication in new window or tab >>The Biocultural Heritage of Outland Use: Commodity Production in the Rural Edges of Scandinavia
2022 (English)In: Gunst/Ungunst: Nutzung und Wahrnehmung von (Marginal-)Räumen / [ed] Jan J. Miera, Thomas Knopf, Thomas Scholten & Peter Kühn, Tübingen: Tübingen University Press , 2022, p. 103-119Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

Results from new methods for tracing provenience of objects and raw materials show that there have been networks of trade connecting the boreal forests of inland Scandinavia to central agricultur-al regions in spite of long geographical distances. As there is no information in written documents, we suggest that biocultural heritage, derived from the entangled socio-ecological processes of niche construction and landscape domestication, is the main source for studying the commodity production in these rural edges of inland Scandinavia. Biocultural heritage includes place names, diverse archaeological sites, shaped biophysical elements of the landscape, such as responses in vegetation and soils, species composition, fauna and biodiversity. This paper is examining two well studied forested areas of inland Scandinavia where commodity production was performed in the Viking Age and medieval to Early Modern times (ca. 800–1700 AD); Dalby in northern Värm-land and Ängersjö with neighbouring areas in northwest Hälsningland/south Härjedalen. Agrarian settlement colonisation, by freeholding peas-ants, in the early to middle Iron Age (ca. 500 AD or a bit earlier) was based on an innovation package of farm-shieling-outland use, and on versatile and cooperative working systems. It was also a question of resource colonisation, with commodities such as furs, attracting settlers. Three types of outland uses are examined: pit-fall hunting, bloomery iron production and shiel-ings (seasonally used sites for grazing livestock). In Dalby there was intensive pitfall hunting and bloomery iron production in the Viking Age and Early Middle Ages (ca. 800–1250 AD), resulting in a surplus production for trade of iron and elk (Alces alces) related products such as antler. When the markets for these products were lost, the peasants instead expanded the use of shielings in the Late Middle Ages and Early Modern times. In the Ängersjö-area shielings and bloomery iron production were expanded in the Late Middle Ages and Early Modern times. Iron was probably produced for a domestic market and a small export. In the Late Middle Ages and Early Modern times there was an increase in cattle breeding and use of shielings in both Dalby and Ängersjö, with cattle being the new commodity for trade to the Swedish Mining Districts

Place, publisher, year, edition, pages
Tübingen: Tübingen University Press, 2022
Series
RessourcenKulturen ; 20
Keywords
biocultural heritage, outland use, market, rural edge, bloomery iron production, pitfall hunting, shieling
National Category
Archaeology
Research subject
Risk and Environmental Studies
Identifiers
urn:nbn:se:kau:diva-93293 (URN)10.15496/publikation-74673 (DOI)978-3-947251-69-8 (ISBN)978-3-947251-68-1 (ISBN)
Projects
Contesting Marginality (UTMA)
Funder
Swedish Research Council, 2017-01483
Available from: 2023-02-07 Created: 2023-02-07 Last updated: 2023-03-07Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-0571-2624

Search in DiVA

Show all publications