Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Sandberg Jurström, RagnhildORCID iD iconorcid.org/0000-0003-3395-7469
Alternative names
Publications (10 of 14) Show all publications
Sandberg Jurström, R. (2017). En pilotstudie om bedömning av färdighetsprov i musik. In: Music education and equality: . Paper presented at The 22nd Annual Conference of the Nordic Network for Research in Music Education, Gothenburg, March 14-16 2017.
Open this publication in new window or tab >>En pilotstudie om bedömning av färdighetsprov i musik
2017 (Swedish)In: Music education and equality, 2017Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Grunden för denna förstudie är en större planerad studie vars övergripande mål är att skapa kunskap om bedömningsgrunder och kriterier för urval av studenter till musiklärarutbildningar. Trots att behörighets- och/eller urvalsgrundande färdighetsprov ofta är avgörande för möjligheten att få tillträde till en musikutbildning är området tämligen svagt beforskat. Det saknas studier om provs utformning och värdet av dem, likaså saknas svenska studier och studier inom andra musikgenrer än den konstmusikaliska. Syftet med pilotstudien är att undersöka ett fåtal färdighetsprov i musik med avseende på hur proven designas och bedöms. Syftet är också att pröva studiens valda teoretiska grund och metod. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av ett multimodalt och socialsemiotiskt perspektiv med fokus på hur individer använder språkliga, materiella och kroppsliga teckensystem för att representera och gestalta sin förståelse för, förhållningssätt till och tolkning av olika företeelser i världen. Vidare används begreppet diskurs, för att utröna vilka versioner av förståelser som används och hur de används av lärarna. Som metod användes videodokumentationer och fokusgruppsamtal, med inslag av stimulated recall-intervjuer. Datamaterialet är hämtat från ett lärosäte med musiklärarutbildning och består av två videoinspelade instrumentalprov inom folkmusikgenren samt ljudinspelade fokusgruppsamtal där bedömande lärare, med utgångspunkt i utvalda sekvenser från proven, diskuterar de sökandes prestationer. I det preliminära resultatet framkommer att de representationer för och förståelser av kvalitet och kunnande som konstruerades i samtalen handlar om värderingar av de sökandes sång- och spelskicklighet; musikaliska och kroppsliga uttrycksförmåga; stilkännedom samt samspel relaterat till folkmusikgenrens traditioner och idiom. Vad gäller lärarnas ställningstaganden och hur dessa legitimeras har diskurser på mikronivå kunnat synliggöras, där spänningar antyds mellan genrebrott och genretrohet, genrebredd och genrespets samt genreovana och genrevana. Utifrån dessa spänningar kan förhållningssätt skönjas, som visar på en polemik mellan olika värderingar av vad musikalisk kvalitet och kunnande kan innebära.

Keywords
Bedömning, färdighetsprov, musik, multimodalitet, socialsemiotik, diskurser, videodokumentation, fokusgrupp
National Category
Pedagogy
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:kau:diva-48169 (URN)
Conference
The 22nd Annual Conference of the Nordic Network for Research in Music Education, Gothenburg, March 14-16 2017
Available from: 2017-03-17 Created: 2017-03-17 Last updated: 2018-07-26Bibliographically approved
Sandberg Jurström, R. (2017). Kroppsliga uttryck vid sång på en melodifestival. In: Eva Saether, Anna Houmann, Karin Johansson (Ed.), Festschrift till Göran Folkestad: The soundtrack of your life (pp. 70-74). Lund: Lunds universitet
Open this publication in new window or tab >>Kroppsliga uttryck vid sång på en melodifestival
2017 (Swedish)In: Festschrift till Göran Folkestad: The soundtrack of your life / [ed] Eva Saether, Anna Houmann, Karin Johansson, Lund: Lunds universitet , 2017, p. 70-74Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Lunds universitet, 2017
National Category
Learning
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:kau:diva-65372 (URN)
Available from: 2017-12-12 Created: 2017-12-12 Last updated: 2018-06-27Bibliographically approved
Sandberg-Jurström, R. (2015). Förutsättningar för att lära sig gestalta musik: En studie av kommunikation, lärande och lärares musikdidaktiska överväganden i musiklärarutbildningens sånglektioner i klassisk musik, folkmusik och jazz. In: : . Paper presented at The 19th conference of Nordic Network for Research in Music Education, Helsingfors 3-5 mars 2015.
Open this publication in new window or tab >>Förutsättningar för att lära sig gestalta musik: En studie av kommunikation, lärande och lärares musikdidaktiska överväganden i musiklärarutbildningens sånglektioner i klassisk musik, folkmusik och jazz
2015 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Abstract [sv]

Syftet med presentationen är att beskriva och problematisera de förutsättningar som skapas för musiklärarstudenter att lära sig själva och andra att uttrycka och gestalta musik. I tidigare forskning framkommer att utvecklandet och verbaliserandet av expressiva, gestaltande och personliga uttryck i musik endast till viss del uppmärksammas i musiklärarutbildningens instrumentalundervisning samt att dessa aspekter inte explicit uppmärksammas, eller har ett underordnat fokus, i de musikundervisningskontexter som musiklärarutbildningen ger behörighet och kompetens för. Det saknas dock idag en fördjupad och praxisnära forskning om relationen mellan lärande, kommunikation och olika musikpedagogiska idétraditioner i musiklärarutbildningens instrumentalundervisning samt hur studenter utifrån dessa aspekter förbereds för sin roll som musiklärare. I föreliggande studie har undersökts hur kommunikationen mellan lärare och studenter uttrycks, hur olika kunskapsformer i musik semiotiskt representeras, iscensätts och gestaltas samt vilka normer, värderingar och kunskapssyner lärare och studenter ger uttryck för i musiklärarutbildningens sångundervisning inom genrerna klassisk musik, folkmusik och jazz.

 

Studien utgår från ett socialsemiotiskt, multimodalt och designteoretiskt perspektiv, där kommunikation och lärande ses som sociala processer av teckenskapande, där mening skapas och representeras via socialt och historiskt producerade och utifrån intresse valda betydelsebärande teckensystem och där fokus finns på hur förutsättningar skapas för lärande i den miljö olika aktörer befinner sig i. Datamaterialet består av ca nio timmars videoinspelade enskilda sånglektioner inom rytmisk och improviserad musik, klassisk musik samt folkmusik på en svensk musiklärarutbildning. En student och dennes lärare har valts från varje genre och inspelningarna har gjorts av flera lektioner i följd under en termin. Utifrån detaljerade transkriberingar av videofilmerna har analyser gjorts av hur ett valt musikaliskt innehåll i en undervisningssituation representeras, iscensätts och gestaltas. I studien fokuseras på vilka kunskapsformer i musik som uppmärksammas, hur dessa semiotiskt representeras, vilken funktion dessa representationer har, hur de semiotiska resurserna – framförallt sång, tal och andra kroppsliga uttryck – transformeras, transduceras och samverkar i lärares och studenters kommunikation under lektionerna samt vilka förhållningssätt till och förutsättningar för musikaliskt lärande som ges uttryck för.

 

I resultatet framgår att studenten får möjlighet till kroppsligt, expressivt, interaktivt, reflexivt, metaforiskt och kontextuellt lärande, men att mängden av och formen för dessa skiljer sig åt mellan de studerade undervisningskontexterna. Synen på vad som räknas som musikalisk kunskap, vilka normer och värderingar som är i fokus, vilka förhållnings- och arbetssätt lärarna ger uttryck för samt vilka erbjudna förutsättningar som skapas för studenters lärande varierar sålunda beroende på kontext och genre. Resultateten problematiseras i relation till olika idétraditioner rörande musikundervisning, till studenters framtida yrkesverksamhet och till formandet av en hållbar musiklärarutbildning.

Keywords
Musiklärarutbildning, musikalisk gestaltning, socialsemiotik, multimodalitet, videoobservation
National Category
Pedagogy
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:kau:diva-40056 (URN)
Conference
The 19th conference of Nordic Network for Research in Music Education, Helsingfors 3-5 mars 2015
Available from: 2016-02-12 Created: 2016-02-12 Last updated: 2016-02-26Bibliographically approved
Sandberg Jurström, R. (2015). Kroppen som åskådliggörare av musikalisk mening (1ed.). In: Jan-Olov Gullö och Per-Henrik Holgersson (Ed.), Knowledge formation in and through music: Festschrift in honor to Cecilia K. Hultberg (pp. 171-178). Stockholm: Royal College of Music
Open this publication in new window or tab >>Kroppen som åskådliggörare av musikalisk mening
2015 (Swedish)In: Knowledge formation in and through music: Festschrift in honor to Cecilia K. Hultberg / [ed] Jan-Olov Gullö och Per-Henrik Holgersson, Stockholm: Royal College of Music , 2015, 1, p. 171-178Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Royal College of Music, 2015 Edition: 1
National Category
Pedagogy
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:kau:diva-38438 (URN)978-91-982812-0-0 (ISBN)
Available from: 2015-11-19 Created: 2015-11-19 Last updated: 2017-12-06Bibliographically approved
Sandberg Jurström, R. (2014). Kvalitetsuppfattningar och kriterier för bedömning på musiklärarutbildningen.. In: : . Paper presented at Nordic network for Research in Music Education, NNMPF 2014. 23-25 april, Stockholm: Kungliga Musikhögskolan..
Open this publication in new window or tab >>Kvalitetsuppfattningar och kriterier för bedömning på musiklärarutbildningen.
2014 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Abstract: Studiens mål är att öka kunskaperna om det utbildningsområde och de undervisningskontexter inom lärarutbildningen i vilka blivande musiklärare förväntas utveckla ämneskunskaper i form av klingande musikaliska färdigheter och uttrycksförmågor, men där riktlinjer för hur dessa kvaliteter ska bedömas till stor del är vagt formulerade och öppna för den enskilda bedömarens egna tolkningar. Vilka kompetenser som musiklärarstudenter ska utveckla och kunna efter avslutade kurser utgår från centrala riktlinjer och mål, och är lokalt definierade i de kursplaner som finns skrivna på aktuella institutioner. Hur dessa kunskaper skall examineras och bedömas styrs av de för den aktuella institutionen skapade riktlinjer för hur kunskapsmålen skall kunna säkerställas. I kursplanen på en av musikhögskolorna i Sverige anges, när det gäller mål för vad studenten skall kunna på sitt instrument efter första årets studier, att denne skall kunna ”ge musikalisk gestalt åt vald repertoar utifrån relevanta instrumentala/vokala färdigheter”. De betygskriterier som är kopplade till detta mål anger att studenten, för att få betyg Väl godkänd, bör visa ”goda instrumentala/vokala färdigheter och god förmåga till samspel i en musikalisk gestaltning utifrån den valda repertoaren”. Dessa riktlinjer är som synes formulerade med värderande kortfattade skriftliga beskrivningar av ett musikaliskt kunnande som skall uttryckas i klingande form. Att tolka ljudande musikaliska kvaliteter, transformera dem till ett värderande symbolsystem av givna bokstäver och samtidigt tolka vagt formulerade skriftliga utsagor för bedömning, torde ställa såväl lärare som studenter inför stora utmaningar. Frågan kan ställas vad som egentligen lyfts fram till bedömning samt vilka kriterier för bedömning som lärare ger uttryck för vid examinationer som framförallt behandlar praktiskt gestaltande uttryck. Vilka uppfattningar om kvalitet och kunnande som fokuseras inom olika kurser samt hur kriterier för bedömning av dessa kunskaper hanteras är sålunda synnerligen intressanta och viktiga att studera.

I föreliggande studie är det av intresse att undersöka vilka musikaliska kvaliteter i instrumentalspel eller sång (alt. ensembleledning) som ses som viktiga att kunna samt hur dessa förväntade kompetenser värderas och bedöms i olika bedömningssituationer inom musiklärarutbildningen. Framförallt gäller detta fokus examinerande praktiska redovisningar i kursen instrument eller sång, men även inträdesprov till utbildningen. Det generella behörighetskravet som gäller för inträde till en lärarutbildning är format centralt, framförallt i högskolelagen och högskoleförordningen, medan det lokala särskilda behörighetskravet formas på den aktuella institutionen. För inträde till en musiklärarutbildning krävs, förutom det generella behörighetskravet, en särskild behörighet i form av godkänt färdighetsprov i musik. Detta färdighetsprov styrs dels av gemensamma riktlinjer tagna av de olika musikhögskolorna i Sverige, men även av lokala överenskommelser om hur proven skall utföras och bedömas. Gällande dokument för bedömning vad gäller inträdesprov är även de vagt utformade med få eller inga i detalj utarbetade kriterier, vilket skulle kunna leda till variationer av tolkningar av hur en bedömning av ett musikaliskt framförande i ett inträdesprov skulle kunna göras.

Syftet med föreliggande studie är att identifiera och beskriva lärares och lärarstudenters uppfattningar om vilka musikaliska kvaliteter och kriterier för bedömning i musik som eftersträvas på musiklärarprogrammet. I två av studiens delar fokuserar vi på och lyfter fram lärares uppfattningar om och syn på musikaliska kvaliteter och kriterier för bedömning av musikaliska framföranden, medan vi i den tredje delen fokuserar på studenters uppfattningar om dessa kvaliteter i relation till deras kommande yrkesverksamhet.

Den första delen i studien innefattar videoinspelningar av inträdesprov till musiklärarprogrammet på instrumentet sång i olika genrer. I samband med dessa inträdesprov, och med videoinspelningarna som referensram, görs fokusgruppsamtal med medverkande bedömande lärare om vilka kompetenser som uppmärksammas, vilka kvalitetsuppfattningar som lyfts fram samt vilka kriterier för bedömning som lärare ger uttryck för, i relation till de behörighetskrav som ställs för inträde till en musiklärarutbildning. Gruppsamtalen analyseras utifrån ett multimodalt designteoretiskt perspektiv med fokus på de semiotiska representationer för musikalisk kvalitet som används och förmedlas av de uppträdande studenterna samt hur dessa representationsformer värderas och bedöms av lärarna. Semiotiska representationsformer såsom sång, gester, ansiktsuttryck och andra kroppsliga resurser kan ses som representationer för olika musikaliska idéer, tolkningar av och konventioner kring den musik som förmedlas. Efterföljande enskilda djupintervjuer analyseras utifrån hermeneutiskt fenomenologiskt perspektiv med fokus på hur fenomenet musikalisk kvalitet framträder i lärares föreställningsvärldar samt hur kriterier för bedömning av musikalisk kvalitet beskrivs. Förståelse för musikalisk kvalitet ingår implicit i musiklärares grundläggande existenssätt då de dagligdags måste orientera sig musikaliskt i sitt arbete. I fokus står här därför lärarnas basala förståelse för musikalisk kvalitet, samt hur denna tar sig uttryck i bedömning av inträdesprov.

Den andra delen utgörs av videoinspelningar av samma instrumentgrupp och genreinriktningar, men nu på examinerande praktiska redovisningar under utbildningen på musiklärarprogrammet. Även i denna fas görs fokusgruppsamtal med medverkande lärare i samband med uppspelningarna och med videoinspelningar som referensram, samt efterföljande djupintervjuer. Samtalen och analyserna av dessa kommer att fokusera på samma kvalitets- och bedömningsfrågor som berördes i den första fasen, men nu i relation till musiklärarutbildningens kursplaner och betygskrav för spel och sång på instrument.

Den tredje delen är inriktad på att i fokusgrupper med studenter samtala om deras syn på vilka kvaliteter de har förstått varit viktiga och blivit bedömda på sitt valda instrument under sin utbildning, vilka kvaliteter de själva ser som betydelsefulla, hur de ser på bedömning av dessa kvaliteter samt hur de relaterar sitt eget vetande och kunnande till de krav som ställs på dem i deras kommande yrkesgärning och till de kursplaner och bedömningskriterier de avses att arbeta utifrån. Intervjuerna kommer att göras vid flera tillfällen under utbildningstiden och analyseras utifrån både ett multimodalt designteoretiskt och hermeneutiskt fenomenologiskt perspektivet. På konferensen kommer vi att presentera vårt upplägg av studien.

Keywords
Bedömning, kvalitetsuppfattingar, antagningsprov, instrumentalundervisning, musiklärarutbildningen
National Category
Humanities Music
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:kau:diva-34002 (URN)
Conference
Nordic network for Research in Music Education, NNMPF 2014. 23-25 april, Stockholm: Kungliga Musikhögskolan.
Available from: 2014-10-04 Created: 2014-10-04 Last updated: 2015-07-07Bibliographically approved
Sandberg Jurström, R. & Paulander, A.-S. (2014). Musikalisk kvalitet och bedömning på musiklärarutbildningen: Hur och vad bedömer vi?. In: : . Paper presented at Nationell ämnesdidaktisk konferens, NÄD 2014, 9-11 april, Göteborg: Högskolan för scen och musik..
Open this publication in new window or tab >>Musikalisk kvalitet och bedömning på musiklärarutbildningen: Hur och vad bedömer vi?
2014 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

I och med den nya svenska gymnasiereformens krav på elevers samt därmed blivande lärares förväntade kunskapsnivåer, blir uppfattningar om kunnande, kvalitet och bedömning i varje ämne på ämneslärarprogrammet synnerligen intressanta att beakta. Vilka kompetenser som krävs vid studenters inträde till musiklärarutbildningen samt vad studenter förväntas kunna efter avslutad utbildning kan sålunda ställas i relation till de kompetenser de förväntas utveckla och bedöma hos kommande musikelever.

Syftet med föreliggande studie är att, i relation till musiklärarprogrammets och gymnasieskolans styrdokument gällande behörighetskrav, kursplaner och bedömningskriterier i musik, identifiera och beskriva musikhögskolelärares och musiklärarstudenters uppfattningar om musikalisk kvalitet samt kriterier för bedömning i musik på musiklärarprogrammet.

Studiens första fas har videoinspelningar av inträdesprov i sång inom olika genrer som utgångspunkt. Fokusgruppsamtal förs med bedömande lärare om vilka kompetenser som uppmärksammas samt vilka kvalitetsuppfattningar och kriterier för bedömning lärarna ger uttryck för. Gruppsamtalen analyseras utifrån ett multimodalt designteoretiskt perspektiv med fokus på lärares och studenters uppfattningar om hur olika representationer för musikalisk kvalitet väljs, används, förmedlas och bedöms i samband med musikaliska framföranden. Efterföljande enskilda djupintervjuer analyseras utifrån hermeneutiskt fenomenologiskt perspektiv med fokus på hur fenomenet musikalisk kvalitet framträder i lärares och studenters föreställningsvärldar samt hur kriterier för bedömning av musikalisk kvalitet beskrivs.

Studiens andra fas genomförs på liknande sätt, men med fokus på terminsuppspelningar i sång. Sista fasen innefattar intervjuer med lärarstudenter om deras syn på vilka kvaliteter de har förstått varit viktiga i sångutbildningen samt själva ser som betydelsefulla i relation till det kommande yrkeslivet. Intervjuerna analyseras utifrån hermeneutiskt fenomenologiskt perspektiv.

Keywords
Bedömning, instrumentalundervisning, antagningsprov, musiklärarutbildningen
National Category
Music
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:kau:diva-34003 (URN)
Conference
Nationell ämnesdidaktisk konferens, NÄD 2014, 9-11 april, Göteborg: Högskolan för scen och musik.
Available from: 2014-10-04 Created: 2014-10-04 Last updated: 2015-07-07Bibliographically approved
Sandberg Jurström, R. (2013). Att lära sig gestalta musik: Ett multimodalt och designteoretiskt perspektiv på sång- och ensembleundervisning i musiklärarutbildningen. In: : . Paper presented at NOFA 4, Trondheim, Norge, 29-31 maj, 2013.
Open this publication in new window or tab >>Att lära sig gestalta musik: Ett multimodalt och designteoretiskt perspektiv på sång- och ensembleundervisning i musiklärarutbildningen
2013 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Presentationen belyser kunskapsbildning i musiklärarutbildningens sång- och ensembleundervisning, hur musikdidaktiska och konstnärligt gestaltande aspekter hanteras samt vilka förutsättningar som skapas för studenters musikaliska lärande. Det saknas idag djupare praxisnära forskning om relationen mellan konstnärliga och didaktiska perspektiv i musiklärarutbildningen samt hur studenter utifrån dessa aspekter förbereds för sin roll som musiklärare. Studien utgår från ett multimodalt, socialsemiotiskt och designteoretiskt perspektiv där lärande och kommunikation ses som en social process av teckenskapande, där musikaliska betydelsebildningar skapas och konstrueras via användning av flera samtidigt samverkande socialt och historiskt formade teckensystem, och där fokus finns på de förutsättningar för lärande som skapas i den miljö olika aktörer befinner sig. Två musiklärarstudenter med inriktning mot rytmisk och improviserad musik har videoinspelats på sammanlagt tolv sång- och ensemblelektioner. Utifrån detaljerade transkriberingar av videofilmerna har analyser gjorts av hur olika verbala, kroppsliga och materiella resurser som exempelvis gestik, blickar, tal, sång och noter används som representationer för olika musikaliska aspekter, hur det didaktiska och konstnärliga innehållet designas samt vilka konsekvenser denna design får för studentens möjlighet att lära sig utveckla olika kunskaper och färdigheter. I resultatet visas hur en praktiskt-teoretiskt orienterad design formas, där förutsättningar skapas för hur studenten ska kunna lära sig olika kulturella konventioner kring improviserad musik, praktisera olika för genreområdet specifika uttryck samt träna på för området karaktäristiska resurser som exempelvis skalor, rytmiska figurer, intervall och ljud. En mer praktiskt-personligt orienterad väg har fokus på kunnande om, upplevelser av och intuition för hur den aktuella musiken kan gestaltas, där val av resurser baseras på intresse, idéer och känslor kopplade till den kulturella kontexten samt där egna personliga upptäckter och uttryck är i fokus. Lärares didaktiska och konstnärliga design varierar, men målet är att studenterna skall lära sig gestalta och framföra musiken på ett eget, nytt och personligt sätt. Resultatet sätter fokus på en praktisk kunskapsbildningstradition som är kopplad till både teori och personligt intresse och som i sig själv är didaktiskt orienterad.

Keywords
Gestaltning, didaktik, musiklärarutbildning, designteori, multimodalitet
National Category
Music
Identifiers
urn:nbn:se:kau:diva-29373 (URN)
Conference
NOFA 4, Trondheim, Norge, 29-31 maj, 2013
Available from: 2013-10-11 Created: 2013-10-11 Last updated: 2015-01-29Bibliographically approved
Sandberg Jurström, R. (2012). Musical learning and artistic performance in music teacher education: A study of how jazz vocal and ensemble lessons are designed. In: : . Paper presented at Designs for Learning 2012 - Copenhagen Exploring Learning Environments - 25-27 April 2012 3rd International Conference, Copenhagen.
Open this publication in new window or tab >>Musical learning and artistic performance in music teacher education: A study of how jazz vocal and ensemble lessons are designed
2012 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [en]

The aim of this paper is to describe how different aspects of musical learning and artistic performance are handled, performed and expressed in individual jazz singing lessons and ensemble lessons in the music teacher education from a multimodal, social semiotic and design theoretical perspective. The relation between musical learning and artistic performance has only been explored to a certain point in previous research. Some studies show that there is a divide between these aspects and that they do not always co-exist. Other studies show that musical learning and artistic performance are closely interconnected. However, there is a lack of studies on how the relation is handled in different types of classes in the music teacher education. What performance and theoretical perspectives are emphasized, clarified, and problematized? What conceptions of musical quality are articulated, and how can a composition be learned, performed and communicated? The purpose of this study is to increase the knowledge and understanding of how these aspects of learning and performing can be handled in the music teacher education and the learning opportunities these processes create.

The study is based on video recordings of some jazz singing and ensemble lessons and analyzes how different resources such as speaking, singing, and instrument playing are used. The multimodalsocial semiotic and design theoretical perspective with its focus on semiotic resources, sign-making, transformations of signs, the creating of representations, and the importance of the social context (Kress & van Leeuwen, 2001; Kress, 2010; Selander, 2008) has provided a fruitful theoretical frame and a useful tool for analyzing the data. The multimodal perspective principally centres on the interplay and coordination of different resources, and how these function as representations of different ideas, perceptions and experiences in terms of interest and motivation. The social semiotic perspective pays special attention to the social dimension of the communication, that is, how meaning-making is dependent on and influenced by the context of the activity, and the events, ideas and feelings that the socially and historically shaped resources represent. From a design theoretical perspective on communication and learning, the choice of performance, its execution and the resources used to shape content in relation to the social framing are seen as formative for the learning opportunities created in a specific context.

The data consist of video recordings of two students in the new music teacher education, and their teachers, including a total of six individual jazz singing lessons and eleven ensemble lessons. On the basis of detailed transcriptions of how teachers and students use semiotic resources, such as gestures, speech, singing, instrument playing and printed score in their musical communication, different characteristic and salient features have been described. The teachers have also been interviewed about their teaching focus. The analysis of the data illustrates what teachers and students do in order to handle, perform and create the music, and how they “talk” about the technique of instrument playing, interpretation, expression and experiences, and the technical and structural aspects of the music by means of body language, verbal language, singing voices and instrument playing. 

Preliminary results show that the teachers in various ways practice a rhythmical and improvisation-based music pedagogy as a foundation for playing music, partly with a focus on practical-theoretical knowledge, partly with a focus on practical-personally performed knowledge. The teachers all share the aim of teaching the students to learn and perform music in an individual as well as in a collective way on the basis of personal choices and feelings, whereas the ways to achieve this aim vary. The variations show how the teachers in different ways work with and present music to the students, thus activating the processes of learning, performing and creating music, as well as providing opportunities for the students to choose how to teach their future pupils.

Keywords
music teacher education, music performances, multimodality, design
National Category
Music
Research subject
Music Therapy
Identifiers
urn:nbn:se:kau:diva-29370 (URN)
Conference
Designs for Learning 2012 - Copenhagen Exploring Learning Environments - 25-27 April 2012 3rd International Conference, Copenhagen
Available from: 2013-10-11 Created: 2013-10-11 Last updated: 2017-10-12Bibliographically approved
Sandberg Jurström, R. (2011). A multimodal model for meaning-making: Designs for learning in choir. Designs for Learning, 4(1), 8-21
Open this publication in new window or tab >>A multimodal model for meaning-making: Designs for learning in choir
2011 (English)In: Designs for Learning, ISSN 1654-7608, Vol. 4, no 1, p. 8-21Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This article presents musical communication from a multimodal, social semiotic and design-oriented perspective. Based on the notion that communication and learning constitute a social process of transformative sign-making, the article explores how choir conductors during video-recorded rehearsals and concerts use different modes of communication, such as gestures, gazes, body movements, singing, printed score and piano playing, as representations of the music they are working with, and how these modes are transformed into singing voices through translation, reshaping and imitation. The way conductors design their approaches to the music affords various choices and conditions for choir singers to learn and perform the music. The article draws attention to the complexity and multiplicity of an audiovisual music culture, characterised by different repertoires of action in performing and illustrating the music and by choir-specific, genre-specific and locally specific musical language constructions, in which learning is equated with interpretation and performance.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Stockholm university, 2011
Keywords
Music education, choir, conductor, music performances, video analysis, multimodality, social semiotics, design for learning
National Category
Pedagogy
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:kau:diva-8111 (URN)
Available from: 2011-08-23 Created: 2011-08-23 Last updated: 2017-12-08Bibliographically approved
Sandberg Jurström, R. (2011). Musikalisk kommunikation sett ur ett multimodalt, socialsemiotiskt och designteoretiskt perspektiv: Att studera kroppsliga, språkliga och materiella resurser. In: : . Paper presented at Tredje nordiska ämnesdidaktikkonferensen, NOFA 3, 11-13 maj 2011, Karlstads universitet, Sverige.
Open this publication in new window or tab >>Musikalisk kommunikation sett ur ett multimodalt, socialsemiotiskt och designteoretiskt perspektiv: Att studera kroppsliga, språkliga och materiella resurser
2011 (Swedish)Conference paper, Oral presentation only (Refereed)
National Category
Pedagogy
Research subject
Education
Identifiers
urn:nbn:se:kau:diva-29983 (URN)
Conference
Tredje nordiska ämnesdidaktikkonferensen, NOFA 3, 11-13 maj 2011, Karlstads universitet, Sverige
Available from: 2013-11-11 Created: 2013-11-11 Last updated: 2015-01-29Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-3395-7469

Search in DiVA

Show all publications