The use of game elements as a means to stimulate students’ motivation has increased in a number of disciplines across theworld after 2010, but apart from a few exceptional cases, it has not been possible to show a significant effect on academicachievement. In this study, the effects of game elements on academic achievement have been investigated among 458 studentsin a teacher education program, distributed across 10 course instances over 11 years (2010–2020). Statistical analyses indi-cated that a game element consisting of a number of hand-in assignments contributed significantly to the total points of thefinal written exam. Although a comparison with the students’ results in the two previous modules showed that two thirds ofthe positive effect could be explained by selection, the remaining one third of the positive effect could still be explained interms of the game elements significantly improving the achievements on the final written exam.

The material consists of exam results among 458 students who for the first time answered a certain written exam on the last of four modules in an academic first-cycle (undergraduate) course in history at a Swedish university, distributed across ten course instances over eleven years, 2010-2020. The exam results consist of a score divided into points received on answers to the written exam and on points that each student was able to obtain from optional hand-in assignments before the written exam (quizzes). The material also contains information about the exam results from the two immediately preceding modules on the same course and at the same course instance. The data have been used to examine the extent to which the quizzes have affected the result on the final written exam and the extent to which the outcome has been affected by the examination result on the two immediately preceding modules.

After some years of debate among intellectuals about the freedom of individuals in relation to the state, sexual intercourse in public was legalised in Sweden in 1971 with an age limit of 15 for participants, and all kinds of printed pornography were legalised without an age limit for those involved. (The representation and private adult consumption of pornography in moving images remained legally unregulated like before.) The reform was similar to a reform that had entered into force in Denmark in 1969. A re-regulation of pornography was carried out during the period 1973-1999. The result of this study shows that although child pornography in print and sexual intercourse in public were criminalised during the rule of conservative Governments (1976-1982), it was not until 1990 that all political parties took a firm stand against child pornography in moving images. The results have been interpreted in the light of the Scandinavian legal realism that characterised Swedish legislation until the 1990s.

Eelco Runia’s view of historical time is that the now and the past exert an alternating influence on each other. Themost prominent expression of this is a dialogue between the historian and the historical actors in which the historian creates metonyms, replacement terms, for how historical actors are defined, which affects the description of the past. In this paper, Runia’s conception of historical time has been tested through an empirical investigation into the changing descriptions of the process of rejecting the aether hypothesis, 1858-2022. After the process of phasing the aether out of physics had previously been explained as being caused by the gradual acceptance of the theory of relativity, the cause was suddenly superseded in the 1990s by the Michelson-Morley experiment conducted in the 1880s. During the 21st century, however, the aether once again returned as a concept. The reason for the changes, is the conclusion, could possibly be due to the ambition to give a rational picture of the development of natural science at every point in time.

I takt med att en växande andel av årskullarna har påbörjat högskoleutbildning, har kraven ökat på att professionalisera undervisningen. En strävan i den riktningen har varit att införa spelelement i kurser, syftande till att höja studiemotivationen. I skenet av nyligen publicerad forskning om inlärningsteknikerna practice testing och distributed testing, omtolkas här resultaten av tidiga försök med spelelement i kombination med instuderingsfrågor på grundkursen i historia, 2009-2011. En poängsatt salsskrivning på en av delkurserna baserades till hälften på en bank av instuderingsfrågor, som studiegrupper rekommenderades att bearbeta under kursens gång. Genom att därtill erbjuda ett spelelement i form av ett antal frivilliga individuella inlämningsuppgifter, fick studenterna även möjlighet att erhålla extra poäng som adderades till poängsumman på salskrivningen. Resultatet blev 1) att andelen tentander med betyget väl godkänt fördubblades samtidigt som andelen underkända förblev ungefär konstant, 2) att tentander som lämnade in många inlämningsuppgifter presterade bättre än övriga på salskrivningen, extrapoängen oräknad samt 3) att skillnaderna i genomsnittligt studieresultat mellan olika studiegrupper varierade stort. Den bästa studiegruppen fick en dubbelt så hög genomsnittlig totalpoäng som den sämsta. Intervjuer visade att studiegrupper där man beredde individuella svar på instuderingsfrågor och inlämningsuppgifterpresterade väsentligt bättre på salskrivningen än andra. Utfallet tolkas nu som att de framgångsrika studiegrupperna tillämpade en kombination av inlärningsteknikerna practice testing och distributed testing. De stora skillnaderna mellan studiegrupperna i kombination med den ungefär konstanta andelen underkända studenter, indikerar att det var grupper dominerade av redan motiverade studenter som förmådde utnyttja de fördelar som instuderingsfrågorna och spelelementet skapade.

Nittonhundrasjuttiofyra års regeringsform föregicks av tjugo år av utredningar och följdes av ytterligare ett antal år av diskussioner. De sistnämnda gällde bland annat de grundlagsfästa medborgerliga fri- och rättigheterna, rättsväsendets roll i staten samt tronföljden. Vill man förstå Sveriges moderna politiska historia är författningsdebatten en bra utgångspunkt. I föreliggande bok analyserar historikern Mikael Svanberg författningsdebatten i skenet av partiledarnas behov att balansera mellan två olika krav: å ena sidan partimedlemmarnas vilja att genomföra ett politiskt program och å andra sidan deras önskan om att vinna val. Även om de politiska aktörerna under perioden 1965–1980 var präglade av dåtida strategier för att bedriva politik i ett jämförelsevis kargt medielandskap, är den grundläggande fråga som Svanberg diskuterar tidlös: Hur långt kan ledningen för ett parti sträcka sig för att erövra eller behålla den politiska makten? Boken bygger på stora mängder protokoll från dåtidens fyra stora partier, på utredningar, tidningar, dagböcker, memoarer och brev samt på intervjuer med några av dem som på nära håll bevittnade eller deltog i författningsfrågans beredning. Förklarande och populärvetenskapligt hållna avsnitt gör framställning tillgänglig för vem som helst med intresse för modern svensk historia och för hur Sveriges författning i praktiken kom till. Mikael Svanberg är universitetslektor i historia vid Karlstads universitet.

Detta är den femte rapporten i serien Utveckling av undervisning och examination i högre utbildning från den Universitetspedagogiska enheten (UPE).

I föreliggande rapport kan du ta del av fem olika utvecklingsprojekt inom undervisning och examination vid Karlstads universitet. Projekten spänner över flera olika ämnen. Det handlar bland annat om hur didaktiklärare inom den korta lärarutbildningen (KUB) ser på sitt uppdrag, hur datorassistans för viss återkoppling kan avlasta lärare så att de kan ge studenter återkoppling med coachande funktion samt hur lärarstudenter reflekterar över sin undervisning i ämnet svenska på lågstadiet. Samtliga texter i rapporten är utvecklade utifrån projekt som presenterats vid enhetens universitetsgemensamma konferens under perioden 2017-2019.

Publicerade texter i rapportserien kan ligga till grund för pedagogisk meritering vid ansökan om att bli meriterad eller excellent inom undervisning och examination vid Karlstads universitet.

Den Universitetspedagogiska enheten kommer kontinuerligt att ge ut rapporter inom området undervisning och lärande där verksamma lärare och medarbetare delar med sig av erfarenheter från utvecklingsarbeten inom undervisning och examination.

Inslag av elektroniska spelelement inom högre utbildning har under 2000-talet vuxit fram som en effekt av målsättningen att med bibehållen genomströmning möta behovet av flexibelt upplagda utbildningar bland en stor och växande grupp studenter, som dels påbörjar universitetsutbildning med en varierande grad av studievana och studiemotivation, dels alla vuxit upp under den digitala tidsåldern.

Syftet med spelifieringen, som termen lyder, är att med spelliknande inslag under utbildningen hjälpa studenten att internalisera yttre motivatorer för att fullfölja studierna. Litteraturen på området vittnar dock om åtskilliga lösningar som haft en oklar eller utebliven effekt på studieresultaten.

I artikeln redovisas de bedömda effekterna av ett spelinslag, använt under sammanlagt åtta år inom ramen för författarens egen undervisning i historia på grundnivå. Genom att kombinera en traditionell salsskrivning med möjligheten att innan skrivningen erhålla ett begränsat antal poäng från några frivilliga övningar, kallade duggor, har utvecklats en examinationsform kallad hybridexamination. Poängen från duggorna, som ansluter till kursinnehållet med en växande grad av komplexitet, adderas till poängsumman från salsskrivningen.

En undersökning av resultatet från fyra av de tentamenstillfällen inför vilka duggor kunde lämnas in, indikerar att studenter som lämnade in många eller alla duggor, vid tre av tillfällena presterade väsentligt bättre på salsskrivningen än studenter som lämnade in få eller inga duggor, bonuspoängen från duggorna oräknad. Resultatet tolkas som att arbetet med duggorna indirekt ökar förtrogenheten med kursinnehållet i sin helhet. Även om resultatets signifikans inte har fastställts, uppmuntrar det till fortsatt utveckling av konceptet hybridexamination i nya utbildningsmiljöer.

Uppsatsen är en analys av argumentationen inför kommunindelningsreformen 1969, i synnerhet den i förarbetena och de båda kammardebatterna. Medan de flesta socialdemokrater, med kommunikationsministern Svante Lundkvist i spetsen, hävdade att frågan om kommunindelning skulle avgöras av en nationell politisk majoritet i riksdagen, argumenterade de borgerliga riksdagsledamöterna för att frågan skulle avgöras lokalt i respektive kommun. Skulle en nationell majoritet kunna tvinga en kommun att slås samman med en annan kommun mot dess uttalade vilja, eller skulle en enskild kommun ges vetorätt att i praktiken hindra omkringliggande kommuner från att gå samman? Erfarenheten av debatten visar att hänsynslöshet från någondera sidan vid politiska beslut i svåra dilemman kan leda till svårläkta sår.

Rapporten är en empirisk studie av den pressdebatt som föregick riksdagsbeslutet om det vilande förslaget till ny regeringsform i februari 1974. Mot företrädare för de fyra största riksdagspartierna stod representanter för ideella organisationer, allmänheten och enstaka politiker. Medan de förra hävdade att författningsreformen i huvudsak var en kodifiering av praxis, hävdade motståndarna att reformen gav regeringen verktyg att inskränka de medborgerliga fri- och rättigheterna samt att den försvagade monarkin eftersom den lämnade statschefen nästan helt utan lagfästa arbetsuppgifter. Medan flera av reformens motståndare ville ha en folkomröstning om grundlagsförslaget, hävdade reformens anhängare att förslaget var alltför komplicerat för allmänheten att ta ställning till i en folkomröstning och att resultatet av en sådan skulle vara svårt att tolka. Debatten röjer tydliga skillnader i synen på den representativa demokratin i de båda lägren. De motståndare som kom till uttryck i debatten argumenterade konsekvent från en naturrättsligt grundad rättsuppfattning medan reformens anhängare från ett rättsrealistiskt perspektiv hävdade att demokratiskt valda politiker hade mandat att fatta vilka beslut som helst och att kritik av den uppfattningen var angrepp på den representativa demokratin. Skälet till att att författningsfrågan alls aktualiserades och hölls vid liv under så många år förefaller vara att den socialdemokratiska partiledningen med hjälp av de tre borgerliga partierna under lång tid försökte balansera de radikala partiaktivisterna inom det egna partiet.