Teachers' implementation of and attitudes to school reforms and overriding pedagogical ideals have long been a topic of debate and research. In this article, we centre on teachers' descriptions of how progressive teaching was conducted as well as on the teachers' reasons for implementing such teaching in the 1940s. This study is based on written material consisting of 360 elementary school teachers' accounts of their teaching collected in 1946. The material was collected by a government investigation of how progressive teaching was conducted in Sweden. The accounts offer detailed descriptions of how pupils were activated and how elementary teachers at the time could use the community as a teaching resource. The article is inspired by a prosopography approach, in which the basic assumption is that it is possible to extend knowledge of social processes and societal development by studying the group profile of members of various institutions such as political or professional organisations. The analysis is based on John Dewey's and Larry Cuban's perspectives on progressivism. We found that, according to teaching the theme of pupils participation was frequently reported in 59% of the accounts, while student interaction (35%) and extended classroom (16%) were less reported. The teachers motivated their teaching on the basis of general ideals, as democracy. Also important were practical circumstances such as available teaching resources as well as physiological aspects as student's interest and development.

Lärares undervisning sker idag inte bara i det fysiska klassrummet eller genom digitala lärplattformar. Lärare vänder sig också till elever på olika digitala arenor som Youtube och Tiktok. Inom ramen för VR-projektet ”Lärare och influencer? Sociala medier som arena för yrkesutövning” (VR 2021-03948) undersöker vi elevers användning av material som lärare publicerar på sociala medier, vilket lärandeinnehåll som erbjuds samt vilka mål och motiv lärare har för denna yrkesutövning. I föreliggande rapport redovisas projektets första delstudie, en enkätstudie som besvarats av 1 156 elever på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. 

Fyra av fem elever på mellanstadiet och högstadiet uppger att de tar hjälp av material som lärare publicerar på sociala medier för sitt skolarbete. På gymnasiet är motsvarande andel nio av tio elever. Cirka 20 % av eleverna använder material som lärare publicerar på sociala medier dagligen eller varje vecka. Dessa elever betraktar vi som höganvändare. Gruppen höganvändare tar hjälp av denna resurs i betydligt fler ämnen än vad gruppen låganvändare gör. I båda grupperna dominerar ämnet matematik och framförallt anser sig eleverna få hjälp med att förklara någonting på ett tydligt sätt. Vi ser inga stora systematiska skillnader i användningsmönster mellan flickor och pojkar i enkätsvaren, bortsett från att andelen pojkar är något högre än andelen flickor bland höganvändarna på högstadiet och gymnasiet. Av de lärare som namnges är de flesta män och merparten finns inom matematik och no-ämnen. Ett tiotal namn och konton återkommer i elevernas svar. Vi menar att dessa lärare kan betraktas som influencers inom sitt ämnesområde.

This paper explores young people’s narratives about BookTok and volitional reading. The data consist of narrative interviews with eight students (all girls) from two different classes in year 1 and year 2 of a preparatory programme for higher education, that is, students aged 17–18 years old. Using the framework of Wenger’s notion of communities of practice and Bamberg’s theory of narrative positioning, the findings indicate that the volitional reading practices described by the participants are strongly characterised by social, physical, and emotional dimensions that are generated and made possible by the book as an artefact. The findings also show that young people use the digital media platform TikTok and its subcommunity BookTok as a resource in constructing their own volitional reading practices and as a means to strengthen their reader identities. In view of their use of BookTok, this article contributes insights into young people’s volitional reading practices and the construction of reader identities outside of school. The results also contribute to the ongoing discussion about how to support and motivate young people to read literature.

This study addresses normative orientations to smartphone use in Swedish upper-secondary classrooms. We present a Nexus Analysis from a policy enactment perspective of a material comprising ethnographic interviews, classroom video observations, and smartphone screen capture, investigating how a cultural conception of the smartphone as a source of disturbance is negotiated in discursive and embodied social action. Three groups of policy actors – head teachers, teachers, and students – balance competing agendas such as digitalization strategies, popular media narratives, and student autonomy and peer relationship maintenance. There is a tension between orientations to the smartphone as a legitimate resource for socialization and learning in the digitalized classroom, but also as an exception to desired digitalization – a potential threat to the social and disciplinary order of the classroom. Notably, the students display considerable awareness of such tensions, in reflective comments made in interviews and in displayed strategies for managing their smartphones in class.

Med jämna mellanrum hör och läser vi i massmedia larmrapporter om barns och ungas läsning. Det är ofta en dyster bild som förmedlas. Men vad handlar studierna verkligen om? Vad räknas egentligen som läsning? Visar alla undersökningar samma tendens? Vem har egentligen tillfrågats i de här studierna? I samtalet pratar vi om hur den som arbetar på folkbibliotek med läsfrämjande och litteraturförmedling kan förhålla sig till medierapporteringen. 

This article reports a study on members in self-organised Facebook groups for teachers. The aim is to investigate how teachers’ needs and actions form their roles in the extended staffroom. 26 teachers from six different Facebook groups within two different school subjects, mathematics and Swedish, are interviewed. The results reveal a trajectory from a lurking behaviour as authorised visitor to a key person within the community of the group or an influencer, where teachers can function as authorities in their field. In relation to this trajectory, the interviewed teachers describe the choice to become public as a crucial step, emphasising the courage needed. A next important step can be identified when teachers leave the role as consumers of content that others provide, asking questions and commenting on others’ posts, in favour of a more contributing role, publishing their own posts and expressing an agenda. Further, these kinds of large Facebook groups can be seen as a node in teachers’ social media networks.

Den svenska gymnasieskolan kan sägas ha blivit plattformiserad, genom att olika slags lärplattformar har integrerats i undervisningens fysiska såväl som sociala organisering (jfr. Kerssens & van Dijk, 2021; Pangrazio et al.2022). Ur ett didaktiskt perspektiv väcker detta frågor om hur ämnesinnehåll representeras och medieras genom plattformarna, och vilken betydelse detta kan ha för elevers deltagande och lärprocesser. Den här presentationen är en del av projektet Plattformspedagogik. En studie om att synliggöra nya rum för lärande i det digitala klassrummet (VR/UVK 2019-03760) och fokuserar ur ett elevperspektiv på hur lärande- och undervisningsprocesser hanteras i svenskundervisning på gymnasieskolan. 

Med utgångspunkt i begreppen didaktiska kontrakt och didaktisk miljö (Brosseau, 1997; Sensevy, 2012) analyserar vi elevers och lärares samhandlingar i förhållande till ämnesspecifik kunskap under valda lektioner i svenska där plattformar används. Vi har använt oss av videoetnografisk metod, där vi med en kombination av två kameror och skärminspelning av fokuselevers datorskärmar i detalj kan följa såväl elevers interaktion som deras skärmmedierade aktiviteter. Ur ett datamaterial bestående av videoinspelningar från 15 svensklektioner, med sammanlagt 14 olika fokuselever, har vi analyserat de utvalda exemplen med multimodal interaktionsanalys (Goodwin, 2000) med fokus på lärares och elevers meningsskapande samhandlingar (Sensevvy, 2012). Analyserna synliggör en variation i hur lärare använder sig av plattformen när det gäller dess roll i bedömningspraktiker. Vi ser också hur plattformen kommer att fungera som ett slags nav för distribution av olika texter som till stor del ersätter traditionella läroböcker. Plattformarnas närvaro i undervisningen verkar bidra till förändrade didaktiska kontrakt när det gäller svenskämnets literacypraktiker, där förändringarna tycks vara störst när det gäller arbete med sakprosatexter medan arbetet med skönlitterära texter inte förändras i lika hög grad. Våra preliminära resultat utgör grund för ytterligare problematisering av processer av plattformisering i relation till klassrummets dialog och rekontextualisering av ämneskunskaper.