Given the burdensome disease, cancer, and the challenges presented by limited resources to deal with it, the field of oncology looks to artificial intelligence (AI) as a potential help. This exploratory study seeks to understand the AI implementation process, and to understand the barriers and facilitators to AI adoption. Semi-structured interviews were conducted with 11 stakeholders in strategic positions. Interviews were transcribed, followed by a thematic analysis. Results show that attitudes towards AI adoption and use are generally positive. Communication and support, as well as quality data and good AI performance within the clinical context, aid the implementation of AI. Benefits such as time saving and reduced workload for clinicians are noted. However, challenges related to funding, unsatisfactory AI performance, and lack of transparency can negatively impact adoption. Legal challenges exist regarding AI projects and required data, however compliance with GDPR is endorsed. To aid AI adoption, issues contributing to uncertainty and factors resulting in lack of trust need to be addressed.

Vi upplever att många studenter har svårigheter med att ”knäckakoden” (läs: lära sig programmera) och då inte bara i introducerandekurser utan också i fortsättningskurser i programmering. Som ettförsta steg till att motivera studenterna till att lära programmering harvi för kursen JavaScript för webbutveckling introducerat skapandet avspel som examinationsuppgift. I kapitlet beskriver och diskuterar vivarför och hur vi introducerat skapandet av tre-i-rad somexaminationsuppgift och vilka erfarenheter vi tar med oss för vidarekursutveckling. Som huvudargument för att introducera spel lyfter viatt motivera studenterna till att lära sig programmering. Vidarediskuterar vi att detta kan vara möjligt genom att öka ”kulfaktorn” ochdå samtidigt ta avstamp i något studenterna känner till och kanreferera till. Vi upplever att spel som examinationsuppgift är något sommottagits som positivt av studenterna men att ett flertal utmaningarkvarstår. Bland annat upplever vi att flertalet studenter har svårt medatt ”sy ihop” delarna till en helhet (att gå från ”ax till limpa”) samt attdet är mycket stor spridning på kvalitén på inlämnade lösningar.

Att använda Zoom för distribuerad och synkron laborations-handledning inom programmeringskurser, kan vid en första anblick ses som ett tillvägagångssätt utan några större utmaningar och problem. Men vid en andra anblick har flera utmaningar och problem identifierats. I föreliggande kapitel beskriver författarna därför hur de använt Zoom som plattform för distribuerad och synkron handledning på kursen Serverprogrammering i JavaScript.  I huvudsak har två övergripande erfarenheter utkristalliserat sig ur denna användning vilka i föreliggande kapitel benämns som: 1) Notifikationer för co-host och endast en plats i kön, och 2) Avsaknad av återkoppling.  I kapitlet behandlas dessa två erfarenheter utifrån utmaning och implementation. Som ett förslag på lösning för dessa två utmaningar föreslår författarna att ett kösystem implementeras. En kösystemsprototyp har också utvecklats och beskrivs i detalj i kapitlet. Författarna ser en hög potential i kösystemsprototypen både som den är utvecklad i dag och för framtida förbättringar med ny funktionalitet. För framtida utvecklingsarbete kommer därför också kösystemsprototypen att utvärderas både vad det gäller användbarhet och funktionalitet.

Genomförandet av övningar är en nyckel till stärkt förmåga att agera effektivt i kris. CriseIT-projekten har haft som mål att bidra till detta genom att skapa möjligheter för kommuner och andra aktörer med krisövningsbehov att öva enklare och oftare.

Det finns en önskan om, och en medvetenhet om behoven av, att öva mer än vad som görs i nuläget i många organisationer. Digitala verktyg är ett sätt att göra det möjligt att öva oftare, med lägre resursåtgång och kortare tid för planering och genomförande. Corona-pandemin har ytterligare gjort det tydligt vilka möjligheter digitaliseringen innebär för att effektivisera processer som tidigare varit inramade av tids-och rumsbegränsningar –t.ex. övning.

Denna rapport syftar till att på ett lättillgängligt sätt redogöra för och diskutera utmaningar och möjligheter med den digitala övningsprocessen, så som den kommit till uttryck i CriseIT-projekten, genom att beskriva metodiska arbetssätt för design, genomförande och utvärdering av digitala krisövningar samt några perspektiv på implementering av digital övningsmetodik i organisationer. Målgrupp för rapporten är den som arbetar med krisberedskap i offentlig eller privat verksamhet, och som önskar lära sig mer om möjligheten att digitalisera sin övningsprocess. Arbetsrapporten är del av resultatredovisning för CriseIT2.

Att på bara några dagar tvingas att ställa om en kurs från att haplanerats att genomföras on-campus till att istället genomföras off-campus kräver av alla berörda inte bara eftertanke och kreativitet utanockså engagemang och flexibilitet. I föreliggande kapitel beskriverförfattarna hur de hanterade övergången från on-campus till off-campus i samband med Covid-19 pandemin våren 2020 och det medfokus på kursen JavaScript för webbutveckling. I kapitlet redogörförfattarna för de fem utmaningar som de ställdes inför och hur de togsin an dessa och hittade lösningar. De fem utmaningarna som beskrivsi kapitalet är: 1) minimera antalet avhopp och behålla studenterna, 2)skapa tillräckligt utmanande individuella skriftliga hemtentamens-uppgifter som samtidigt ligger på en rimlig nivå, 3) uppföljnings-möten med återkoppling på inlämnad lösning, 4) avgöra vad som vartillräckligt bra i samband med off-campus och Covid-19 och 5)kommunikation mellan lärare. Bland annat genomfördes följandeaktiviteter för att lösa utmaningarna: föreläsningar spelades in ochpublicerads på Canvas, författarna arbetade iterativt och utveckladeexaminationsuppgifter med små spel, uppföljningsmöten genomfördespå zoom, inga omtagningar av inspelade filmer och avslutningsvisgenomfördes nästan dagliga avstämningsmöten mellan berörda lärare.

Övning ger färdighet och det gäller inte bara i traditionell undervisning utan också vid krisledning. Krisledning kännetecknas av att medlemmarna i en krisledningsgrupp ska ansvara för sina respektive verksamhetsområden och genom snabb interaktion och samordning över verksamhetsgränserna mildra effekterna av krisen för organisationen eller samhället som helhet. Det innebär att rollmedvetenhet och kommunikationsförmåga måste tränas för den enskilde så väl som för gruppen som helhet. På gruppnivå är också samverkan och koordinering internt och externt viktigt att öva. Tidigare studier visar att organisationer är intresserade av möjligheten att öva mer via digitala verktyg (Wik et al., 2017). Inom ramen för det till och med 2021 pågående Interregprojektet CriseIT 2 utvecklar vi ett koncept för övningsstöd baserat på lärplattformar. Kapitlet beskriver genom en fallstudie hur en seminarieövning kan genomföras med stöd av lärplattformen Canvas. Data till studien har samlats in genom observationer, enkäter, storgruppsdiskussion och deltagarnas indata till Canvas. Erfarenheter från fallstudien sammanfattas i möjligheter, problem och förbättringsbehov kopplade till Canvas och övningsdesignen, och rekommendationer ges både för krisövning och för undervisning baserad på problematisering och dilemmaövningar i klassrummet.

In this paper, we identify, analyze and propose generic requirements for software aiming at supporting crisis management training in local governments. The study builds on a Swedish-Norwegian R&D project based on a quadruple helix model. A design science approach was applied and the artifact presented in this paper is a list of generic requirements. The generic requirements are divided into overall requirements, requirements connected to the trainer’s role and requirements connected to the trainee’s role. The requirements are also mapped to the problems and opportunities identified in the project. Finally, we present examples of elaborations of the addressed requirements based on software design considerations. The presented requirements and the systems development process that was used provide guidelines for systems analysts and developers in future systems development projects aiming at constructing new software for crisis management training.

The ongoing digital transformation in government has enabled innovative changes in operational processes and service. However, while e-services and social media are widely adopted, earlier studies indicate that this transformation is still being awaited in other areas, such as crisis or disaster preparedness. Recent events such as the 2018 wildfires in several parts of Europe, as well as empirical research, highlight the need for more (systematic) training of local governments’ crisis management teams. Conventional training methods are time- and space-dependent and require long-term planning, making it complicated to increase the extent of training. In this interdisciplinary study, we report on the results from the Swedish-Norwegian CriseIT project that aimed to develop information systems (IS) for crisis management training. The purpose of the article is to describe information systems designed to support local governments’ crisis management training and to discuss how these artefacts could improve crisis management training practices.

Crisis preparedness is of great importance to many actors in society. Maintaining crisis preparedness is an arduous task that requires frequent exercises. However, many actors have trouble accomplishing this because planning and conducting exercises are time consuming and involve high costs. Digitalization of crisis training has been suggested as a way to partly overcome these obstacles. In this paper, we present the results of a pilot study on an exercise in a digital crisis training tool. Trainees were interviewed and a content analysis was performed on the data. The analytical categories consisted of requirements for a crisis training tool, developed in our previous work. The results of the analysis show that the pace of an exercise, the number of trainees and the number of asynchronous and synchronous modules are all related to boundaries of digital crisis training. These boundaries need to be further explored.

In this paper we analyze and present the generic requirements identified for a software aiming at supporting crisis management training in local governments. The generic requirements are divided into overall requirements, requirements connected to the trainer’s role and requirements connected to the trainee’s role. Moreover, the requirements are mapped to problems as well as opportunities. Finally, we present examples of elaborations of the addressed requirements based on software design considerations. In our work we applied a design science approach and the artifact presented in this paper is a list of generic requirement. The presented requirements and the systems development process used, provide guidelines for systems analysts and developers in future systems development projects aiming at constructing new software for crisis management training