The aim of this study was to investigate students’ conceptions of causes, processes and consequences of earthquakes and to examine their geographical understanding of such hazards in terms of spatial and societal-nature relations. Data consists of 134 responses from 12 to 13-year-old students who had completed an assignment in the Swedish national test in geography (2013). The responses were analysed using content and thematic analyses. Data was complemented with interviews. Results show that many students hold alternative conceptions of processes causing earthquakes at different plate boundaries, and why poor societies are more severely affected by earthquakes than rich societies. Furthermore, results show that students have a limited understanding of the extent and location of earthquakes in the world. We conclude that instruction aiming to develop students’ understanding of earthquakes as a geographical phenomenon and hazard may integrate map-reasoning skills with examples that support contextual thinking. We also suggest that in order to develop students’ relational thinking on society and nature, instruction can utilise the concept of “capital”. Furthermore, teaching needs to take in to account and design instruction to meet students’ alternative conceptions that societal consequences of earthquakes are solely predetermined by natural factors such as climate or heat. 

Under 2022 genomfördes en studie bland geografilärare i år 4-9 i svensk grundskola. Studien genomfördes av forskare i geografi vid Karlstads universitet. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur geografiundervisning genomförs i svenska skola och lärares syn på ämnet.

I föreliggande rapport redovisas resultatet av denna studie dels utifrån ett samlat perspektiv för samtliga lärare i ämnet, men också utifrån olika mönster i svar mellan lärare i olika ålder, av olika kön och undervisande på olika stadier.

I studien behandlas lärarnas personliga relation till geografiämnet, syn på sin utbildning i ämnet och ämnets förhållande till andra skolämnen. Även lärares uppfattning om geografiämnets uppgift som skolämne och syn på hur undervisning i ämnet bäst genomförs har studerats. I det senare fallet såväl utifrån lärares uppfattning om hur undervisning och lärande i geografi bäst bör utformas liksom vilka förmågor som är viktiga att elever utvecklar i ämnet. Studien behandlar också hur lärare organiserar sin undervisning i geografiämnet, vilka arbetssätt och metoder som är vanligast i ämnet och vad som styr deras undervisning. Även vilka lärresurser som lärare använder i sin geografiundervisning, däribland digitala sådana ingår i studien.

National curriculum statements found within the Official Recontextualising Field (ORF) provide an insight into how geography as a school subject is conceptualized in a country's education system. National curricula can shape teachers' agency in curriculum making and what, how and where children and young people study and learn geography. This paper engages with the lower secondary national geography curriculum for England, Finland and Sweden. We examine the structure and nature of the national geography curricula in each country, before drawing on the threefold arrangement of geographical knowledge as a tool for the analysis of the curricula. Our analysis found that deep and descriptive world knowledge forms the largest proportion of all three national curricula documents, and we argue that this can lead to a potentially limited conceptualization of geographical knowledge and representation of geography. We also suggest that the threefold arrangement could more actively engage with political dimensions when considering futures, and that there should be greater attention paid to the histories and geographies of the discipline (geography) in school geography.

This paper has its origins in the EU Comenius funded GeoCapabilities project. From its outset, the project developed and researched the notion of powerful disciplinary knowledge (PDK) as an underlying principle of curriculum making in the context of secondary school geography teaching. The work, led from the UCL Institute of Education and involving school teachers, teacher educators and other stakeholders across eight mainly European jurisdictions, was framed by Young and Muller's 'three educational scenarios' (Young & Muller, European Journal of Education, 45, 2010 and 11). The three futures heuristic is discussed as a means to distinguish qualities of curriculum thought. Future 3 scenarios, which posit teachers as curriculum makers with responsibility to engage in essential 'knowledge work', provide a principled platform on which to develop ambitious educational classroom encounters. Knowledge working with PDK and (as we go on to argue) other powerful ways of knowing the world, is seen as a bridge between social realist epistemological principles and practical classroom content selections. This opens the possibility of responding to Deng's (Journal of Curriculum Studies, 54, 2022) call for developing practical theories of content with teachers. Although the authors are geographers in education drawing on different international perspectives and traditions, the paper addresses matters of interest applicable to a variety of specialist subject domains across the secondary school curriculum.

Den här artikeln tar ett geografididaktiskt perspektiv på geografisk kunskap och hur geografiskt kunnande kan utvecklas i geografiundervisningen i grundskolan. I den geografididaktiska forskningen har det poängterats hur geografiska perspektiv med fokus på världen (relationer i rummet till exempel från lokalt till globalt) och jorden (relationer mellan natur och samhälle) kan kopplas till olika former av att tänka geografiskt. Geografididaktiken försöker också beskriva vilket geografiskt kunnande som elever kan få tillgång till när de utvecklar ett geografiskt tänkande. I det här sammanhanget blir det tydligt att olika kunskapsformer behöver integreras i en undervisning för att utveckla förmågan att tillämpa geografiskt tänkande. Vårt syfte med den här artikeln är tudelat. Vi vill dels lyfta fram centrala delar i den internationella geografididaktiska teoretiska diskussionen men också genom tre konkreta geografididaktiska exempel visa vägar att utveckla det geografiska språket, där lärare och forskare tillsammans utformar en undervisning som fokuserar geografiskt tänkande.