Den här artikeln tar ett geografididaktiskt perspektiv på geografisk kunskap och hur geografiskt kunnande kan utvecklas i geografiundervisningen i grundskolan. I den geografididaktiska forskningen har det poängterats hur geografiska perspektiv med fokus på världen (relationer i rummet till exempel från lokalt till globalt) och jorden (relationer mellan natur och samhälle) kan kopplas till olika former av att tänka geografiskt. Geografididaktiken försöker också beskriva vilket geografiskt kunnande som elever kan få tillgång till när de utvecklar ett geografiskt tänkande. I det här sammanhanget blir det tydligt att olika kunskapsformer behöver integreras i en undervisning för att utveckla förmågan att tillämpa geografiskt tänkande. Vårt syfte med den här artikeln är tudelat. Vi vill dels lyfta fram centrala delar i den internationella geografididaktiska teoretiska diskussionen men också genom tre konkreta geografididaktiska exempel visa vägar att utveckla det geografiska språket, där lärare och forskare tillsammans utformar en undervisning som fokuserar geografiskt tänkande.

In this paper we explore Swedish secondary social science teachers’ curriculum thinking when they engage in constructing lesson plans with the purpose to develop students’ geographical thinking while conducting geographical analyses with subject-specific digital tools (SSDTs). Framed as a case study with a workshop design, a group of secondary social science teachers constructed lesson plans that were implemented with their students. Different data were collected during the case study process, such as a survey, recorded workshops, written lesson plans and reflection documents. The findings were analysed based on a synthetic model of geographical thinking and the Graphical Assessment of TPACK Instrument, GATI, in order to consider teachers’ professional knowledge base. The results indicated that most of the teachers engaged in geographical thinking when planning the lessons, but there is an imbedded difficulty in the transformation of such thinking into lesson plans and student instructions. The knowledge base, displayed as their personal GATI models, differed among the teachers and integrating of SSDTs in the lesson plans turned out to be a threshold. Teachers with less technological knowledge did not manage to construct lesson plans even though their content knowledge was solid. Similarly, teachers with a less developed geographical knowledge base did not manage to integrate geographical thinking in their lesson plans. This implies that the integration between the different aspects of the knowledge base is crucial alongside developing each knowledge.

De nordiska länderna delar många förutsättningar i sin historia, kultur och samhällsutveckling. Den nordiska kulturella gemenskapen och de nordiska välfärdssamhällena har format en kontext för många gemensamma utbildningshistoriska avtryck eller utvecklingstrender i våra skolsystem. Ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv ställer vi i denna workshop frågan vad som kännetecknar de samhällsorienterande skolämnena i ett nordisk komparativt perspektiv. Med utgångspunkt i tidsbilder från en konferens om nordiskt samfundsfag i Oslo 1959, och tidskriften Nordidacticas tio år som nordisk arena för de samhällsorienterade ämnena diskuteras bland annat om det finns särskilda nordiska ämnesdidaktiska samfundsfag traditioner och om och hur de är under förändring. Hur möts utmaningar kring t.ex. kreativitet, literacitet och kritiskt tänkande i ämnena?

The aim of this study was to investigate students' understanding of the Gulf Stream as a geographical phenomenon and in relation to geospatial conceptualizations focusing on the geographical concepts of location, distribution and interaction. Data consists of 134 responses from 12-13-year-old students who completed an assignment in the Swedish national test in geography (2013). The responses were analyzed using thematic analysis. Data was complemented with interviews in 2017. Results show that many students hold alternative conceptions of the Gulf Stream in relation to geographical concepts, which implies that instruction should focus on students' geographical contextual understanding, including map-reasoning skills.

Ämneslärarens arbete didaktiska perspektiv är en grundbok som i första hand riktar sig till blivande ämneslärare, men kan med fördel även läsas av verksamma lärare. Boken behandlar den utbildningsvetenskapliga kärnans alla delar.