I denna essä presenteras arkitekten Christopher Alexanders resonemang om mönster för arbete och arbetsliv, men också för samhället generellt. Alexanders idéer har fått genomslag på vitt skilda områden – bland annat inom programmering, och hans tankar om mönster har varit viktig för Wikipedias utveckling. Dock har inte hans tankar om arbete och arbetsliv blivit särskilt uppmärksammade tidigare.

The aim of this study is two-folded. The main objective is to contribute to the development of institutional theory concerning micro level explanations. Further, we want to deepen/explore the institutionalist understanding of well-functioning steering in a crisis situation. The empirical case is the initial steering reactions during the 2011 Norway terrorist attacks. The study is based on interviews with Stoltenberg’s state secretary Hans Kristian Amundsen and with mayor Fabian Stang. The main theoretical conclusion is that institutional theory needs to be complemented by concepts from philosophy, and that the logic of appropriateness also could be interpreted in a wider non-institutional way. The empirical conclusion is that spontaneity and common humanity plays an important, but also clearly limited, role in well-functioning steering and crisis management.

Presentationen utgår från en begreppsutvecklande och teoretiserande ansats och inspirationen har främst hämtats från Swedbergs (2014) samt Karlsson och Bergmans (2017) idéer om theorizing. Som tillägg har Aakvaags egna idéer om begreppsutveckling också varit vägledande.  

I denna debattartikel pekar jag på frihetsbegreppet som underutnyttjat i arbetslivsforskningen. Gunnar C. Aakvaags hittills relativt oanvända frihetstypologi är en intressant ingång till frihetstematiken, och i artikeln presenterar jag centrala delar av hans resonemang. I samband med presentationen ”provkörs” också frihetstypologin mot Robert Blauners klassiska frihetsdiskussion.

This article points out the importance of the concept of freedom in work life studies. Gunnar C. Aakvaag´s typology of freedom is considered as a valuable point of departure in empirical studies. In connection to the introduction of Aakvaag´s ideas, his typology is related to Blauner´s classical study on freedom in the workplace.

Ska du ryta ifrån när det händer dåliga saker på jobbet, trots att du riskerar din karriär? Ska du boka den där billiga Thailandsresan eller ska du avstå för klimatets och framtida generationers skull? Ska du jobba övertid som du lovade chefen, eller ska du stanna hemma och leka med barnen som du lovade dem? 

Det som tas upp i dessa frågor behandlas i denna bok som lojalitetskonflikter. Som människor kan vi nästan inte undgå att ha en rad bindningar eller lojaliteter till specifika personer eller fenomen. Våra lojaliteter kommer dessutom lätt i konflikt med varandra. 

I boken argumenteras för att lojalitetskonflikter är ett mycket generellt fenomen som finns på samhällets alla områden. Här presenteras en begreppsapparat för att förstå lojaliteter och lojalitetskonflikter. Även strategier för att hantera dem tas upp. Lojalitetskonflikter analyseras sedan i alltifrån lätta till svåra och omöjliga fall.

Boken vänder sig till en bred samhällsvetenskaplig läsekrets och syftar till att ge nya uppslag och vara grund för diskussioner inom ämnen som sociologi, arbetsvetenskap, socialt arbete och statsvetenskap.

En klassifikation av olika strategier för att hantera lojalitetskonflikter presenteras. En huvudindelning i denna klassifikation är mellan proaktiva och reaktiva strategier. Inom både den proaktiva och reaktiva inriktningen diskuteras sedan olika varianter. Särskild tyngdpunkt läggs påde reaktiva varianterna eftersom dessa bedöms vara de vanligaste. Exempel på reaktiva varianter som bedöms vara frekventa i arbetslivet är följande tre strategier: uppdelning som innebär att man med hjälp av tid eller rum skiljer på olika lojaliteter och på så sätt hanterar konflikten; gränssättning som innebär att själva gränsen mellan olika lojaliteter blir avgörande för enhantering; samt omdefiniering där konflikten omtolkas så att lojalitetskonflikten mildras ellerupphävs.