The objective of this article is to describe instances of charity accounting relating to a natural disaster in Sweden and to analyse the relationship between charity accounting and dimensions of moral conception prevailing in Sweden in the second half of the nineteenth century. Drawing on accounts of the Stockholm Relief Committee for Norrland, a temporary charity organisation established during the Swedish Famine of 1867–1869, the study shows that moral conceptions affected not only the distribution of relief but also what was accounted for. There are also indications that accounting was used to enhance the morality of the propertied class to act in the interest of those in need. In this way, the broader social implications of accounting history are considered, and previous conceptions of accounting as a one-sided technology exclusively favouring propertied interests and enhancing the morality of the poor are challenged. 

Class demonstrations where the lecturer’s hand motor actions are observable generally have a positive effect on the learning of motor skills because they trigger an effortless process of embodied simulations. Whether the learning of cognitive skills is likewise affected by such visualisations is yet to be investigated and might depend on the learning content as well as other factors. This study aimed to investigate whether showing the lecturer’s hand via a document camera during an introductory financial accounting class affects student learning (transfer performance), cognitive load responses, and note-taking behaviour compared to a writing pad where the lecturer’s hand is not visible. The study utilised a quasi-experimental design in an in-person setting, with a pre-test and post-test comparison of two groups of participants: one group that viewed a lecture video without the lecturer’s hand being visible (n = 509), and another group that viewed the same lecture with the lecturer’s hand being visible (n = 571). The results showed that the with-hand group had a significantly higher increase in test scores compared to the without-hand group. However, the visibility of the hand did not significantly impact cognitive load or note-taking behaviour. The findings have important practical implications for education, as incorporating non-verbal cues such as the lecturer’s hand may effectively enhance learning cognitive skills.

In the aftermath of the financial crisis in 2008, regulators adhered to financial statement users' reiterated demands for entity-specific information that should help users to make informed decisions. The audit profession considered this regulatory change to be important because of an identified need to reinvest in its legitimacy by increasing the relevance of the audit. Thus, an entity-specific key audit matter (KAM) section was introduced in the standardised auditor's report. The objective of this chapter is to investigate whether and under what conditions KAM disclosures have the intended potential to enhance the informative value of the auditor's report and thereby increase the relevance of the audit. A time series study of auditor's reports of Swedish public limited companies covering the years 2016–2021 was conducted with a special focus on auditor rotation. The findings show a tendency that auditors, especially of large companies, change KAMs primarily when conducting initial audit engagements. Otherwise, they tend to reuse KAMs. This indicates that KAMs have insufficient capacity to enhance the value of the auditor's report and the related relevance of the audit.

I en tidigare studie (Rahnert, 2022a) har distansundervisningens utmaningar med att presentera exempel eller övningar på elektroniska motsvarigheter till en whiteboardtavla belysts. I två synkrona redovisningskurser undersöktes om studenters upplevda lärande underlättas när bokföringsövningar presenteras med hjälp av en dokumentkamera som synliggör lärarens hand och det läraren skriver, eller en skrivplatta som enbart synliggör det läraren skriver. Studien visade att dokumentkameran underlättar studenters upplevda lärande avsevärt mer än skrivplattan.Denna studie bygger vidare på den tidigare genom att undersöka huruvida val av presentationsverktyg har betydelse för redovisningsstudenters faktiska lärande. I ett experiment fick slumpmässigt valda studenter i en kurs i grundläggande redovisning antingen se en övning som presenterades med hjälp av en dokumentkamera (lärarens hand synlig) eller en skrivplatta (lärarens hand inte synlig). Studenters lärande mättes med hjälp av tester före och efter övningen (pre- och post-tester). Resultaten visar att den genomsnittliga andelen korrekta svar ökade något mer från pre- till post-testerna för de studenter som hade sett övningen som presenterades med hjälp av dokumentkameran. Dock var skillnaderna mellan grupperna inte statistiskt signifikanta, varför försiktighet med att argumentera för dokumentkameran bör iakttas.

Revision i går, i dag och i morgon är en mångfacetterad antologi om revisionsverksamhetens utveckling i Sverige som publiceras i samband med branschorganisationen FAR:s 100-årsjubileum.

Revision av svenska företag började spridas när principen om dubbel bokföring infördes i mitten av 1600-talet. Det blev dock etablerat som ett yrke först i slutet av 1800-talet i direkt anslutning till införandet av lagstadgad revision av samtliga svenska aktiebolag. Sedan dess har inte bara själva granskningen utan även många relaterade aspekter förändrats. Det gäller till exempel vilka som utförde revisionen, på vilket sätt och under vilka förutsättningar. I antologins första del ges en rik och nyanserad bild av den historiska utvecklingen av revisionsverksamheten. I den andra delen presenteras ett antal aktuella teman och författarna gör vissa framtidsspaningar.

Skribenterna i denna populärvetenskapliga antologi är i huvudsak forskare från svenska lärosäten inom ämnesdisciplinerna företagsekonomi, juridik och ekonomisk historia. Boken innehåller också ett kapitel författat av Revisorsinspektionens myndighetschef och ett kapitel där FAR ger en bild av hur revisionsverksamheten kan komma att utvecklas de närmaste 100 åren.