Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
BETA
Ljung Egeland, BirgittaORCID iD iconorcid.org/0000-0002-6869-2205
Publikationer (10 of 24) Visa alla publikationer
Carlman, P., Hjalmarsson, M. & Ljung Egeland, B. (2019). Children’s sport capital: Gender, cultural diversity and creation of norms in Swedish Sport for all programmes in school. In: : . Paper presented at 2nd WERA-IRN Extended Education Conference: Practice, Theories and Activities. Stockholm University, Sweden, September 26-28, 2019..
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Children’s sport capital: Gender, cultural diversity and creation of norms in Swedish Sport for all programmes in school
2019 (Engelska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Nationell ämneskategori
Pedagogiskt arbete Idrottsvetenskap
Forskningsämne
Pedagogiskt arbete; Idrottsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-77146 (URN)
Konferens
2nd WERA-IRN Extended Education Conference: Practice, Theories and Activities. Stockholm University, Sweden, September 26-28, 2019.
Tillgänglig från: 2020-03-03 Skapad: 2020-03-03 Senast uppdaterad: 2020-03-12Bibliografiskt granskad
Ljung Egeland, B., Roberts, T., Sandlund, E. & Sundqvist, P. (Eds.). (2019). Klassrumsforskning och språk(ande): Rapport från ASLA-symposiet i Karlstad, 12-13 april, 2018. Paper presented at ASLA-symposiet i Karlstad, 12-13 april, 2018. Karlstad: Karlstads universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Klassrumsforskning och språk(ande): Rapport från ASLA-symposiet i Karlstad, 12-13 april, 2018
2019 (Svenska)Proceedings (redaktörskap) (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Den svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap (ASLA, Association Suédoise de Linguistique Appliquée) är den svenska avdelningen av internationella AILA (Association Internationale de Linguistique Appliquée). ASLA grundades 1966 och har till uppgift att främja forskning kring praktiska problem med anknytning till språk, förmedla kontakt mellan språkforskare i Sverige och andra länder, samt rekrytera till de forskningsnätverk som AILA organiserar.

ASLA-föreningen arrangerar regelbundet symposier vid olika svenska lärosäten där såväl svenska som utländska deltagare möts. För närvarande hålls symposiet vartannat år och den 12–13 april 2018 välkomnade Karlstads universitet deltagare från inte mindre än 15 länder. Temat för ASLAsymposiet 2018 var ”Klassrumsforskning och språk(ande)”, på engelska ”Classroom research and language/languaging”. Föreliggande volym representerar fjorton av de bidrag som presenterades vid symposiet och som på olika sätt anknyter till symposiets tema. Volymen speglar den bredd och det djup som den tillämpade språkvetenskapen och ASLA:s verksamhet representerar: från barn till vuxna, från aktionsforskning med lärare till språkandets många faser och både i och utanför skolan.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Karlstad: Karlstads universitet, 2019. s. 341
Serie
ASLA:s skriftserie ; 27
Nyckelord
ASLA, språkvetenskap, skolforskning
Nationell ämneskategori
Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-72219 (URN)978-91-87884-27-6 (ISBN)
Konferens
ASLA-symposiet i Karlstad, 12-13 april, 2018
Tillgänglig från: 2019-05-31 Skapad: 2019-05-31 Senast uppdaterad: 2019-06-04Bibliografiskt granskad
Ljung Egeland, B. & Asplund, S.-B. (2018). Att läsa där man står: Arbetarmän på landsbygden och deras läsarhistorier. In: : . Paper presented at Den 11:e konferensen om berättelseforskning. Linköpings universitet, 22-23 november 2018.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Att läsa där man står: Arbetarmän på landsbygden och deras läsarhistorier
2018 (Svenska)Konferensbidrag, Enbart muntlig presentation (Övrigt vetenskapligt)
Nationell ämneskategori
Pedagogiskt arbete Språk och litteratur
Forskningsämne
Svenska språket; Pedagogiskt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-70416 (URN)
Konferens
Den 11:e konferensen om berättelseforskning. Linköpings universitet, 22-23 november 2018
Tillgänglig från: 2018-12-05 Skapad: 2018-12-05 Senast uppdaterad: 2019-11-04Bibliografiskt granskad
Ljung Egeland, B. (2018). Berättande och berättelser om flerspråkighet. In: Å. Wedin, J. Rosén, B. Stratzer & B. Paulsrud (Ed.), Transspråkande i svenska utbildningssammanhang: (pp. 131-148). Lund: Studentlitteratur AB
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Berättande och berättelser om flerspråkighet
2018 (Svenska)Ingår i: Transspråkande i svenska utbildningssammanhang / [ed] Å. Wedin, J. Rosén, B. Stratzer & B. Paulsrud, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, s. 131-148Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Studentlitteratur AB, 2018
Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Forskningsämne
Svenska språket
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-69631 (URN)9789144119755 (ISBN)
Tillgänglig från: 2018-10-14 Skapad: 2018-10-14 Senast uppdaterad: 2020-02-26Bibliografiskt granskad
Asplund, S.-B. & Ljung Egeland, B. (2018). Då och nu – arbetarmän på landsbygden och deras läsarhistorier. In: : . Paper presented at Bildning, utbildning, fortbildning: Den 13:e nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning i Linköping, 22-23 november 2018.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Då och nu – arbetarmän på landsbygden och deras läsarhistorier
2018 (Svenska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Den här studien ansluter till ett tidigare projekt där vi genomfört livsberättelseintervjuer med unga arbetarmän som bor på landsbygden, vilkas berättade erfarenheter av läsning legat till grund för framskrivandet av dessa mäns  läsarhistorier. Resultatet av detta projekt har bl.a. publicerats i en artikel i Gender & Education (Asplund & Pérez Prieto, 2017) i vilken vi visar på möjligheterna, och behovet av att studera arbetarmäns relation till, och erfarenheter av läsning utifrån en livsberättelseansats med en vidgad syn på text och läsning (se också Asplund, 2016; Asplund & Pérez Prieto, 2014, 2016). Bland annat visar vi hur de unga männens läsarhistorier har tagit form i relation till den i samhället dominerande diskursen om läsning genom vilken de unga männen i flera avseenden förminskar sig själva som läsare, men också att läsarhistorierna har formats av, och format de specifika sociala och kulturella kontexter och diskurser vilka de unga männen lever i och är en del av.

   Med erfarenheterna från det tidigare projektet genomförs i den här studien livsberättelseintervjuer med vuxna män med arbetarklassbakgrund, uppvuxna under olika årtionden i en glesbygdskommun i Sverige. Gemensamt för de intervjuade är att de ska ha studerat på ett traditionellt mansdominerat yrkesprogram (eller motsvarande) på gymnasiet eller yrkesskola. Motivet till detta är att vi vill ta del av berättelser och perspektiv från en f.d. elevgrupp där andelen elever med arbetarklassbakgrund är hög, och där genomströmningen till vidare studier i jämförelse med elever från teoretiska gymnasieprogram, är markant lägre. Syftet är att studera vilken betydelse läsning och texter har, har haft, och ges i dessa mäns liv, och hur de individuella läsarhistorierna samverkar med det omgivande samhällets utveckling (i termer av exempelvis ekonomiska, sociala, kulturella och teknologiska förändringar). I denna presentation kommer vi att presentera några 60-åriga mäns läsarhistorier.

Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Forskningsämne
Pedagogiskt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-69632 (URN)
Konferens
Bildning, utbildning, fortbildning: Den 13:e nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning i Linköping, 22-23 november 2018
Tillgänglig från: 2018-10-14 Skapad: 2018-10-14 Senast uppdaterad: 2018-12-06Bibliografiskt granskad
Ljung Egeland, B. (2018). Elevers uppfattningar om flerspråkighet i engelskundervisning.. In: : . Paper presented at Modersmål, minoritet och mångfald - Flerspråkiga identiteter i en nordisk utbildningskontext, Falun, 12-13 November 2018.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Elevers uppfattningar om flerspråkighet i engelskundervisning.
2018 (Svenska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Presentationen tar utgångspunkt i resultat från ett ettårigt postdok-projekt kopplat till ”MultiLingual spaces: Language practices in English classrooms” (MLS). MLS fokuserar lärande och kommunikation inom engelskundervisningen i klassrum som präglas av språklig och kulturell mångfald och mer specifikt syftar studien till att undersöka hur lärare och elever på ett strategiskt sätt bäst kan använda sina språkliga repertoarer under engelsklektioner. Projektet genomförs på fyra högstadieskolor och i den första fasen undersöks bland annat elevers uppfattningar om användning av olika språk för att underlätta lärande av engelska, men också bakomliggande mekanismer såsom ideologier om språk. Det aktuella postdok-projektet är kopplat till denna del av studien och intervjuer med cirka 30 elever i årskurs 8 har genomförts. 

 

Bakgrunden till MLS-projektet är den ökande språkliga och kulturella mångfalden i Sveriges skolor och avsaknad av forskning i engelskklassrum som präglas av denna mångfald. Inom lärarprofessionen, dvs. bland lärare, lärarutbildare, och i handböcker, finns det en icke-forskningsbaserad uppfattning som går ut på att andra språk än engelska bör undvikas i undervisningen (Källkvist, Gyllstad, Sandlund & Sundqvist, 2017). Forskningsprojekt tar teoretisk utgångspunkt i dels translanguaging (García & Li Wei, 2014), dels learner beliefs (Kalaja, Barcelos, Aro & Ruohotie-Lyhty, 2015) och intervjumaterialet har analyserats genom nexusanalys. I nexusanalysen är tre element centrala: historical body, interaction order och discourses in place. I presentationen visas exempel på hur elevernas språkliga biografier och erfarenheter av språklig interaktion i och utanför klassrummet får betydelse för deras uppfattningar om hur (och varför) man lär sig språk och om flerspråkighet som resurs.  

 

”MultiLingual spaces: Language practices in English classrooms” (MLS) är ett fyraårigt projekt finansierat av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan Lunds universitet och Karlstads universitet.

Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-69625 (URN)
Konferens
Modersmål, minoritet och mångfald - Flerspråkiga identiteter i en nordisk utbildningskontext, Falun, 12-13 November 2018
Tillgänglig från: 2018-10-12 Skapad: 2018-10-12 Senast uppdaterad: 2019-02-14Bibliografiskt granskad
Ljung Egeland, B. & Olsson, Å. (2018). Föräldrasamverkan kring barn i behov av särskilt stöd. In: : . Paper presented at The UBBs forskningsfestival, Karlstads universitet, 8 november 2018. https://www.facebook.com/pedagogvarmland/videos/1927713827325462/.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Föräldrasamverkan kring barn i behov av särskilt stöd
2018 (Svenska)Konferensbidrag, Enbart muntlig presentation (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Forskningsämne
Pedagogiskt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-70128 (URN)
Konferens
The UBBs forskningsfestival, Karlstads universitet, 8 november 2018. https://www.facebook.com/pedagogvarmland/videos/1927713827325462/
Tillgänglig från: 2018-11-15 Skapad: 2018-11-15 Senast uppdaterad: 2019-06-03Bibliografiskt granskad
Ljung Egeland, B. & Duek, S. (2018). Hjälpa eller stjälpa?: Flerspråkiga elevers tankar om läxor. In: : . Paper presented at Det nationella symposiet för ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap, Karlstad, 12-13 April 2018.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Hjälpa eller stjälpa?: Flerspråkiga elevers tankar om läxor
2018 (Svenska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [sv]

För de flesta elever är läxor en väsentlig del av vardagen och skolarbetet. Det är också genom läxor som skoluppgifter förflyttas till hemmiljön. Skolforskningen har uppmärksammat hur läxläsning ofta förutsätter att eleverna får hjälp av någon hemma och att därför olika hemförhållanden riskerar likvärdigheten i undervisningen (Cooper, 2001). Få studier har dock intresserat sig för hur det går till när flerspråkiga elever gör läxor samt hur och om de använder sina och familjens samlade språkresurser (Duek, 2017; Ljung Egeland, 2015; Alvarez, 2014).

I ett pågående forskningsprojekt har vi därför med teoretisk utgångspunkt i dels translanguaging (García & Wei, 2014), dels learner beliefs (Kalaja, Barcelos, Aro & Ruohotie-Lyhty, 2015) riktat fokus mot dessa frågor. Genom intervjusamtal syftar projektet till att öka kunskapen om flerspråkiga elevers villkor för läxläsning och samspelet mellan hem och skola. Deltagare i studien är 25 elever, som är mellan 6 och 13 år gamla och som alla har utländsk bakgrund. Några är födda och uppvuxna i Sverige och några är nyanlända. Materialet har konstruerats inom ramen för tre olika forskningsprojekt med narrativ respektive etnografisk ansats. Materialet har analyserats genom tematisk analys. Resultatet visar att elevgruppen ofta lägger ner mycket tid på skolarbete hemma, men också att de har särskilda utmaningar med läxor som grundar sig i hur läxorna är konstruerade och hur de följs upp. Detta får konsekvenser för elevernas föreställningar om sig själva som elever och om flerspråkighet som resurs.

Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Forskningsämne
Pedagogiskt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-69622 (URN)
Konferens
Det nationella symposiet för ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap, Karlstad, 12-13 April 2018
Tillgänglig från: 2018-10-12 Skapad: 2018-10-12 Senast uppdaterad: 2019-04-25Bibliografiskt granskad
Ljung Egeland, B., Duek, S. & Olin-Scheller, C. (2018). Hjälpa eller stjälpa?: Uppfattningar om läxor och elever med migrationsbakgrund (1ed.). In: Danbolt Vesteraas, Anne Marit, Tomter Alstad, Gunhild & Tveit Randen, Gunhild (Ed.), Litterasitet og flerspråklighet: – muligheter og utfordringer for barnehage, skole og laererutdanning (pp. 57-74). Bergen: Fagbokforlaget
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Hjälpa eller stjälpa?: Uppfattningar om läxor och elever med migrationsbakgrund
2018 (Svenska)Ingår i: Litterasitet og flerspråklighet: – muligheter og utfordringer for barnehage, skole og laererutdanning / [ed] Danbolt Vesteraas, Anne Marit, Tomter Alstad, Gunhild & Tveit Randen, Gunhild, Bergen: Fagbokforlaget, 2018, 1, s. 57-74Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Bergen: Fagbokforlaget, 2018 Upplaga: 1
Nyckelord
flerspråkighet, läxor, svenska som andraspråk, beliefs, uppfattningar
Nationell ämneskategori
Pedagogiskt arbete
Forskningsämne
Svenska som andraspråk; Pedagogiskt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-69221 (URN)978-82-450-2350-3 (ISBN)
Tillgänglig från: 2018-09-14 Skapad: 2018-09-14 Senast uppdaterad: 2019-02-28Bibliografiskt granskad
Kulbrandstad, L. I. & Ljung Egeland, B. (2018). Kraftfull kunnskap om språk og migrasjon i mellomtrinnets lærebøker i norsk- og svenskfaget. In: : . Paper presented at NOA (Norsk som andrespråk)-konferansen 2018: Livslang utdanning og læring, Oslo, 11-12 oktober, 2018.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Kraftfull kunnskap om språk og migrasjon i mellomtrinnets lærebøker i norsk- og svenskfaget
2018 (Norska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [no]

En overordnet problemstilling for denne studien er hvordan kunnskap bygd opp gjennom vitenskapsfagene norsk-/svensk som andrespråk behandles som del av grunnskolens norsk- /svenskfag. Med samfunnets økte språklige mangfold kan ikke skolefagene lenger betraktes bare som førstespråksfag. En monolingval skolefagtradisjon utfordres tematisk av blant annet kunnskap om flerspråklighet og det å lære et andrespråk. Studien er del av forskningsprosjektet Research on Subject-specific Education (ROSE) der Young og Muellers (2013) begrep ‘powerful knowledge’ er et felles utgangspunkt. Begrepet er brukt både i analyser av forholdet mellom vitenskapens spesialiserte kunnskap og skolefagene og i utforskning av den mulige intellektuelle kraften som kunnskap kan gi elever. Maude (2016) utdyper den siste forståelsen med å beskrive ulike kunnskapsformer, blant annet at elever må få møte kunnskap som gjør dem i stand til å oppdage nye måter å tenke omkring fenomen på, og kunnskap som gjør dem i stand til å overskride grensen for personlige opplevelser. I et slikt lys blir innsikt fra andrespråksforskning viktig kunnskap for alle elever blant annet fordi den gjennom tverrspråklige perspektiv kan bidra til nye måter å forstå språklige fenomen og eget språk på. Et første steg har vært å identifisere kraftfull kunnskap om temaet språk og migrasjon fra vitenskapsfagene. Tre kunnskapsområder ble identifisert: norsk-/svensk i tverrspråklig belysning, flerspråklighet og andrespråksinnlæring. Det neste steget har vært en begrepsorientert innholdsanalyse av læreplaner og lærebøker for mellomtrinnet. Et hovedfunn er at de tre temaene i liten grad gjenfinnes som kunnskapsområder i lærebøkene. Andrespråksinnlæring er lite synlig. Flerspråklighet omtales oftere, men er likevel ikke viet stor plass. Språksammenlikninger er det mest frekvente temaet, men knyttes i de norske bøkene oftest til dialektvariasjon og bokmål-nynorsk, o,g både i de norske og svenske bøkene, også til de nordiske språkene. Selv om endringer i migrasjonsstrømmer og læreplaner har ført til endringer også i lærebøkene, stemmer resultatene overens med hovedfunnene i L.A. Kulbrandstads (2001) undersøkelse av lærebøker i ungdomstrinnets norskfag etter L97.

Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Forskningsämne
Svenska som andraspråk
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-70104 (URN)
Konferens
NOA (Norsk som andrespråk)-konferansen 2018: Livslang utdanning og læring, Oslo, 11-12 oktober, 2018
Tillgänglig från: 2018-11-12 Skapad: 2018-11-12 Senast uppdaterad: 2019-06-03Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-6869-2205

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer