Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publikasjoner (10 av 27) Visa alla publikasjoner
Englund, L. & Arnberg, F. K. (2018). Survivors’ experiences of journalists and media exposure: A retrospective qualitative study 15 years after a ferry disaster. Disaster Prevention and Management, 27(5), 573-585
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Survivors’ experiences of journalists and media exposure: A retrospective qualitative study 15 years after a ferry disaster
2018 (engelsk)Inngår i: Disaster Prevention and Management, ISSN 0965-3562, Vol. 27, nr 5, s. 573-585Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Purpose - The media is an important part of disaster management, yet little is understood about their interplay with the disaster survivors. The purpose of this paper is to examine disaster survivors' long-term retrospective views of their experiences with journalists and the media coverage.Design/methodology/approachIn total, 22 Swedish adult survivors (of 49 eligible) from a ferry disaster in the Baltic Sea, in which only 137 of the 989 people onboard survived, were interviewed after 15 years about their experiences of meeting journalists in the immediate aftermath and the media coverage in a long-term perspective. The transcribed interviews were analyzed using qualitative content analysis.

Findings

Survivors from the Estonia ferry disaster described a wide array of experiences from their contacts with the disaster journalists and being exposed in the media. From their experiences, four categories were extracted. The categories were common for both their media contacts and their media exposure: strain, support, rationality and evasion. The survivors' experiences were both negative and positive.

Research limitations/implications

These accounts of disaster survivors' experiences from an event 15 years ago provide an interesting comparison for future studies of contemporary disasters.

Originality/value

This study provides important perspectives on the role of disaster coverage in the media and documents how disaster survivors retrospect on the media as both a burden and a resource.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Emerald Group Publishing Limited, 2018
Emneord
Media effects, Qualitative content analysis, Media coverage, Media ethics, Disaster survivors, Media management, Reporters, Trauma journalism
HSV kategori
Forskningsprogram
Medie- och kommunikationsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-69232 (URN)10.1108/DPM-02-2018-0056 (DOI)000447496300010 ()
Tilgjengelig fra: 2018-09-15 Laget: 2018-09-15 Sist oppdatert: 2019-05-02bibliografisk kontrollert
Englund, L. (2018). The eye of the disaster: Journalists' work and media coverage at traumatic events (3ed.). Gothenburg: University of Gothenburg
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The eye of the disaster: Journalists' work and media coverage at traumatic events
2018 (engelsk)Bok (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Gothenburg: University of Gothenburg, 2018. s. 322 Opplag: 3
Emneord
journalism; journalists; trauma; disasters; coping; stress; competence; media ethics, news coverage; journalist roles
HSV kategori
Forskningsprogram
Medie- och kommunikationsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-70598 (URN)978-91-7833-184-0 (ISBN)
Merknad

Second/English Edition (translation) of Doctoral Thesis (monograph) from 2008: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/17698

Reviderad ed. October 2019

Tilgjengelig fra: 2018-12-21 Laget: 2018-12-21 Sist oppdatert: 2019-11-14bibliografisk kontrollert
Englund, L. (2017). Recension av Soilikki Vettenranta: Krig og katastrofer i media: de unges møte med brutale nyheter  [Review]. Nordicom Information, 39(2), 117-120
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Recension av Soilikki Vettenranta: Krig og katastrofer i media: de unges møte med brutale nyheter 
2017 (svensk)Inngår i: Nordicom Information, ISSN 0349-5949, Vol. 39, nr 2, s. 117-120Artikkel, omtale (Fagfellevurdert) Published
sted, utgiver, år, opplag, sider
Göteborg: Nordicom, 2017
Emneord
barn, unga, medier, katastrofer, trauma, journalistik, nyheter
HSV kategori
Forskningsprogram
Medie- och kommunikationsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-65419 (URN)
Tilgjengelig fra: 2018-01-10 Laget: 2018-01-10 Sist oppdatert: 2018-01-12bibliografisk kontrollert
Ranjbar, V., Näslund, M. S., Vingare, E.-L., Hagelthorn, C., Englund, L. & Karlsson, I. (2015). The Swedish Psychotrauma Society: Joining forces for a national psychotrauma platform from a multidisciplinary and holistic approach. Paper presented at THE SWEDISH PSYCHOTRAUMA SOCIETY SCIENTIFIC CONFERENCE.This abstract is part of the Special Issue:the Swedish Psychotrauma Society scientific conferenceselected abstracts. More abstracts from this issue can be found at www.ejpt.net. European Journal of Psychotraumatology, 6(1), Article ID 28546.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The Swedish Psychotrauma Society: Joining forces for a national psychotrauma platform from a multidisciplinary and holistic approach
Vise andre…
2015 (engelsk)Inngår i: European Journal of Psychotraumatology, ISSN 2000-8066, E-ISSN 2000-8066, Vol. 6, nr 1, artikkel-id 28546Artikkel i tidsskrift, Meeting abstract (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Events such as the discotheque fire in Gothenburg, Sweden, in 1998 and the 2004 tsunami in Thailand, in which many Swedish citizens’ lives were lost, exemplify events of traumatic character with implications for different professions in Sweden (Arnberg, Hultman, Michel, & Lundin, 2013; Wahlström, Michélsen, Schulman, Backheden, & Keskinen-Rosenqvist, 2013). Such events highlight the need for Swedish research on psychotraumatology to meet needs arising in connection with such traumas. Also events in Sweden's immediate vicinity, such as the terrorist attacks in Oslo and in Utøya in 2011, can be considered to have impact on Swedish society and its emergency preparedness. The Swedish Psychotrauma Society was formed in 2013. Its objectives are to increase and disseminate knowledge on psychotraumatology by creating a network of professionals and individuals who are active and/or interested in the subject, promote research and training in the field, and collaborate nationally and internationally on issues relating to psychotraumatology. The society is open to researchers, students, practitioners, and others alike with an interest in psychotraumatology, thereby encouraging multidisciplinary and holistic work and collaboration as well as being one of its kind in Sweden within this field. Not least, the society strives to be a link between research and practice. To this effect, the society organised its first scientific conference in May 2015, with a grant from The Swedish Foundation for Humanities and Social Science. The conference aimed to offer internationally renowned psychotrauma researchers as keynote speakers (Litz, 2015; Newman & Drevo, 2015; Olff, Van Zuiden, & Bakker, 2015) and gather a nationwide audience consisting of professionals and researchers from various disciplines. By establishing a Swedish psychotrauma society and inspire and strengthen the field of psychotraumatology in Sweden, it is hoped that the Swedish Psychotrauma Society during the coming year can become affiliated to the ESTSS and commence collaborations with its European counterparts.

sted, utgiver, år, opplag, sider
CoAction Publishing, 2015
Emneord
psychotraumatology, media, trauma jouranlism, journalists, disasters, accidents, trauma
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-36370 (URN)10.3402/ejpt.v6.28546 (DOI)000380007800005 ()26073210 (PubMedID)
Konferanse
THE SWEDISH PSYCHOTRAUMA SOCIETY SCIENTIFIC CONFERENCE.This abstract is part of the Special Issue:the Swedish Psychotrauma Society scientific conferenceselected abstracts. More abstracts from this issue can be found at www.ejpt.net
Tilgjengelig fra: 2015-06-13 Laget: 2015-06-13 Sist oppdatert: 2017-12-04bibliografisk kontrollert
Schyllander, J., Englund, L. & Nilson, F. (2014). Elolyckor i Sverige: En studie grundad i befolkningsövergripande datakällor.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Elolyckor i Sverige: En studie grundad i befolkningsövergripande datakällor
2014 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Elsäkerhetsverkets vision att skapa trygg och störningsfri el är ännu inte uppnådd. Föreliggande studie visar att trots preventiva insatser på elolycksområdet skadas fortfarande ett stort antal personer – såväl lindrigt som svårt – till följd av kontakt med el. Antalet elolyckor med dödlig utgång har dock minskat under senare decennier. Det är i huvudsak män mellan 20 och 50 år som drabbas av såväl skador som dödsfall till följd av elolycka, delvis i samband med förvärvsarbete. För närvarande skadas årligen cirka 1 500 personer i elolyckor, varav 200-250 så allvarligt att det blir inlagda på sjukhus och 3-6 avlider.

Två grupper som särskilt framträder i den nu redovisade statistiken, vid sidan av de yrkesverksamma, är barn och lekmän. Gruppen lekmän utgörs till stor del av "hemmafixare". En slutsats av studien är att preventiva insatser riktade mot dessa två målgrupper är av största vikt på vägen mot trygg och störningsfri el.

Den databearbetning som ligger till grund för resultaten i denna rapport, skiljer sig på ett par väsentliga punkter från Elsäkerhetsverkets tidigare kartläggningar. Myndighetens egen skadestatistik är till stor del baserad på rapportering av skador inom förvärvsarbete. Denna datamängd omfattar cirka 300 individer per år vilket jämfört med våra siffror tyder på en kraftig underrapportering.

Rapporten bygger på elrelaterade personskador som sammanställts utifrån Sveriges tre befolkningsövergripande register där personskador återfinns; dödsorsaksregistret (DOR), patientregistret (PAR) samt Injury Database (IDB).

HSV kategori
Forskningsprogram
Risk- och Miljöstudier
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-33769 (URN)
Prosjekter
Ingår som bilaga i Elsäkerhetsverkets rapport; Elolyckor 2013 rapport
Merknad

Rapporten är genomförd på uppdrag av Elsäkerhetsverket och i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Tilgjengelig fra: 2014-09-22 Laget: 2014-09-22 Sist oppdatert: 2018-05-22bibliografisk kontrollert
Englund, L., Forsberg, R. & Saveman, B.-I. (2014). Survivors’ experiences of media coverage after traumatic injury events. International Emergency Nursing, 22(1), 25-30
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Survivors’ experiences of media coverage after traumatic injury events
2014 (engelsk)Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 22, nr 1, s. 25-30Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Survivors’ experiences of media at traumatic events, is still a limited research area. The aim of this study is to explore survivors’ experiences of interacting with journalists and media coverage, including their experiences of being portrayed in the media, following two Swedish train crashes. Qualitative interviews were conducted with passengers from two train crashes in Sweden. A qualitative content analysis generated meaning units, subcategories, and categories. Survivors experienced interacting with journalists mainly in three ways: harmful, inconsequential, and helpful. Media content and personal media exposure was experienced in a similar way: uncomfortable, insignificant, and useful. Journalists and media coverage have a large impact on survivors’ experiences following a traumatic event. It is important that emergency responders, such as ambulance nurses, are aware of how victims are affected by journalists’ presence and the media coverage that follows so that negative outcomes can be reduced and the positive can be enhanced. The present study also shows that media coverage in the long term can become important pieces of information for the victim in order to understand and process the traumatic event.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Elsevier, 2014
Emneord
Accident site;Journalists; Media exposure; Survivors experience; Train crash; Trauma journalism; Qualitative content analysis
HSV kategori
Forskningsprogram
Medie- och kommunikationsvetenskap; Folkhälsovetenskap; Omvårdnad; Psykologi inr. medicinsk psykologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-27419 (URN)10.1016/j.ienj.2013.03.010 (DOI)000330600600005 ()23684434 (PubMedID)
Merknad

Publicerad online 2013.

Tilgjengelig fra: 2013-05-29 Laget: 2013-05-29 Sist oppdatert: 2017-12-06bibliografisk kontrollert
Englund, L. (2014). The bomb attack in Oslo and the shootings at Utøya, Norway, 2011: Experiences of communication and media management. In: S. Mooniruzzaman, F. Nilson & E. Svensson (Ed.), Via Spatiosa: Festschrift to Ragnar Andersson on his 67th birthday (pp. 55-67). Karlstad: Karlstad University Press
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The bomb attack in Oslo and the shootings at Utøya, Norway, 2011: Experiences of communication and media management
2014 (engelsk)Inngår i: Via Spatiosa: Festschrift to Ragnar Andersson on his 67th birthday / [ed] S. Mooniruzzaman, F. Nilson & E. Svensson, Karlstad: Karlstad University Press, 2014, s. 55-67Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

Acts of terror often entail major challenges for healthcare services. Not just the medical support, but also the authorities’ crisis communication and media management is under pressure. The text summarizes experiences by the results of an observatory study on the bomb attack in Oslo and the shootings at Utøya, Norway, 2011. The report focuses on the communication and media management during the response phase of the bombings and shootings. The main focus is on how the medical and health care services managed during the first hours and the followings days after the events.The preconditions for the work presented (Englund et al, 2012, KAMEDO 97) are that the Swedish National Board of Health and Welfare was requested to provide support to the commission that was established in Norway to evaluate the Norwegian society's handling of the incidents of the 22 July,the"22 JulyCommission" (NOU 2012:14). The KAMEDO observer reports study the medical, psychological, organizational and social aspects of disasters.The theme of the book is within the field of Risk management, which is a comparatively new, and most definitely complex, research field, combining knowledge from several other disciplines such as medicine, engineering, economics and psychology, to name a few. Consequently, risk management is important in a variety of subjects and disciplines, clearly illustrated in this festschrift. Professor Ragnar Andersson has played an important roll in not only promoting the importance of risk management and injury prevention, but also developing a deeper understanding of the field through always actively choosing a broad, multi-disciplinary perspective. In other words, he has always chosen “Via Spatiosa”. Or in Swedish, “Den breda vägen”

sted, utgiver, år, opplag, sider
Karlstad: Karlstad University Press, 2014
Serie
Karlstad University Studies, ISSN 1403-8099 ; 2014:60
Emneord
crisis communication, media management, Utøya 2011, shootings, KAMEDO
HSV kategori
Forskningsprogram
Risk- och Miljöstudier
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-34861 (URN)978-91-7063-596-0 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2015-01-02 Laget: 2015-01-02 Sist oppdatert: 2019-11-07bibliografisk kontrollert
Englund, L., Michel, P.-O., Riddez, L. & Örtenwall, P. (2012). Bombattentatet i Oslo och skjutningarna på Utøya 2011: Kamedo-rapport 97. Stockholm: Socialstyrelsen
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Bombattentatet i Oslo och skjutningarna på Utøya 2011: Kamedo-rapport 97
2012 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Fredagen den 22 juli 2011 kl. 15.25 detonerade en sprängladdning i regeringskvarteret i centrala Oslo. Bomben var mycket kraftig – åtta personer dödades, minst 90 skadades och kringliggande byggnader fick omfattande skador. Senare samma eftermiddag klev en man som utgav sig för att vara polis iland på ön Utøya, där det norska Arbeiderpartiets ungdomsförbund höll ett sommarläger. Väl iland på ön började mannen skjuta omkring sig. När han senare greps av polis hade 69 personer dödats och 65 skadats. De flesta var barn eller ungdomar. Händelserna den 22 juli involverade stora delar av det norska samhället. De många skadade krävde stora insatser från hälso- och sjukvården och det fanns ett stort behov av psykosocialt stöd till de många överlevande och deras anhöriga, samt till de avlidnas anhöriga. Vidare väckte händelserna ett mycket stort medialt intresse som de berörda aktörerna var tvungna att förhålla sig till.

Rapporten omfattar en diskussion kring den norska hanteringen av 22 juli 2011,  samt hur det svenska samhället hade kunnat hantera en motsvarande händelse.Tre huvudområden belyses: hälso- och sjkukvård, psykosocialt stöd samt kommunikation och mediehantering.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Socialstyrelsen, 2012. s. 167
Serie
KAMEDO-rapport ; 97
Emneord
katastrofmedicin, krisberedskap, hälso- och sjukvård, psykosocialt stöd, kommunikation, mediehantering, 22 juli, skadeplats
HSV kategori
Forskningsprogram
Medie- och kommunikationsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-14615 (URN)2012-8-6 (Lokal ID)978-91-87169-61-8 (ISBN)2012-8-6 (Arkivnummer)2012-8-6 (OAI)
Merknad

KAMEDO-rapporterna ges ut av Katastrofmedicinska observatörsstudier (KAMEDO) vid Socialstyrelsen. Utsända observatörer studerar de medicinska, psykologiska, organisatoriska och sociala aspekterna av katastrofer. Resultaten med fokus på erfarenheter presenteras i rapporterna.

Medförfattare och redaktör: Anders Eklund, utredare på enheten för krisberedskap, Socialstyrelsen

Tilgjengelig fra: 2012-08-31 Laget: 2012-08-31 Sist oppdatert: 2017-12-06bibliografisk kontrollert
Englund, L. (2012). Ett dubbelt trauma?: Medierapportering som stöd och belastning för överlevande efter olyckor och katastrofer. Karlstad: MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap)
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Ett dubbelt trauma?: Medierapportering som stöd och belastning för överlevande efter olyckor och katastrofer
2012 (svensk)Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
Abstract [sv]

Syftet med projektet ”Det dubbla traumat” var att undersöka interaktionen mellan journalister och drabbade, främst med utgångspunkt i överlevandes upplevelser av;(a) mötet med journalister på skadeplats och (b) medierapporteringen (publiceringarna), samt i förekommande fall egen medieexponering.

De huvudsakliga teoretiska utgångspunkterna har hämtats från journalistikoch medieforskning rörande bland annat journalistiska arbetsvillkor specifikt vid katastrofrapportering, pressetik samt nyhetsförmedling, medielogik och nyheters dramaturgi. Från det psykotraumatologiska fältet har teorier om krisoch stressreaktioner stått för viktiga perspektiv, både när det gällt utformning av frågor och vid analys av resultat. Ett flertal metoder har tillämpats, däribland litteraturgenomgångar, innehållsanalyser, webb- och postenkäter samt kvalitativa intervjuer. Denna populärvetenskapliga sammanställning ger en skissartad översikt över resultaten från de olika undersökningarna.Projekttiteln antyder en hypotes, nämligen att medieexponering och interaktion med journalister direkt efter en traumatisk händelse potentiellt skulle kunna innebära ett dubbelt trauma för den överlevande. Är så fallet?Enligt projektets resultat är svaret på den frågan både ja och nej. För vissa drabbade individer, i vissa situationer, kan både journalisters agerande på skadeplats och den medierapportering som följer upplevas som ett sekundärttrauma. För andra kan mediernas agerande och publiceringar kan upplevas som ett stöd och ett bidrag till känslan av sammanhang. En kategori överlevande upplever mediernas aktiviteter i anslutning till den traumatiska händelsen som mer eller mindre försumbara. Hela spektret av upplevelser och erfarenheter finns således representerat, och här framträder en delikat uppgift för reportern eller fotografen på plats: att avgöra vem, när och var det kan vara lämpligt eller olämpligt att intervjua, fotografera och rapportera. De överlevandes syn på medierapporteringen förändras också över tid. Fler negativa reaktioner finns på journalistiken i akutskedet än på längre sikt.Reportage och inslag av uppföljande och förklarande karaktär beskriver deflesta drabbade i mer positiva termer än nyhetsrapporteringen i direkt anslutning till händelsen.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Karlstad: MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap), 2012. s. 28
Serie
Forskning ; MSB443
HSV kategori
Forskningsprogram
Medie- och kommunikationsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-14617 (URN)978-91-7383-262-5 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2012-08-31 Laget: 2012-08-31 Sist oppdatert: 2018-08-07bibliografisk kontrollert
Lindberg, A.-S. & Malm, C. (2012). Fysiska gränsvärden: Sammanfattning och reflektion utifrån delrapport 3 i projektet ”Brandmannens fysiska förmåga. Karlstad: MSB
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Fysiska gränsvärden: Sammanfattning och reflektion utifrån delrapport 3 i projektet ”Brandmannens fysiska förmåga
2012 (svensk)Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
Abstract [sv]

Populärvetenskaplig sammanfattning av forskningsprojekt. Författare/bearbetning: Liselotte Englund. Forskare bakom studien: Ann-Sofie Lindberg, Winternet och Christer Malm, Umeå Universitet. Sammanfattning och reflektion utifrån delrapport 3 i projekt om brandmannens fysiska styrka. Av tradition lägger räddningstjänster stor vikt vid fysisk styrka när de bedömer vem som är lämplig för brandmannayrket. Därför har också frågan om hur den fysiska förmågan ska mätas ägnats stort intresse. Den rapport från forsknings- och utbildningscentret Winternet som den här sammanfattande skriften huvudsakligen utgår ifrån är den tredje i en serie studier som MSB och tidigare Räddningsverket har finansierat.  Det är glädjande att vi nu har tagit ytterligare ett steg för att ta fram testmetoder som mäter den styrka som är relevant för de tyngsta arbetsmomenten. Modellen är ett användbart hjälpmedel för individuell fysisk träning. Samtidigt kan vi konstatera att kravet på styrka är högt ställt enligt den senaste studien.  Många av de testade som idag arbetar som brandmän nådde inte upp till studiens ”godkändnivå”. Det ger oss ytterligare argument för att gå vidare med nästa steg. Vi kan inte bara acceptera att en del arbetsuppgifter idag är tunga. Vi måste driva på forskningen för att utveckla nya verktyg och metoder, och den moderna teknik som redan finns måste användas av räddningstjänsterna. Det tjänar alla på. Räddningsarbetet blir effektivare och brandmännens risk att drabbas av arbetsskador minskar.  Framtidens räddningstjänst kommer att ställa krav på nya moderna organisations- och arbetsformer som bidrar till utvecklade yrkesroller. Räddningstjänsten måste bryta den ensidiga fokuseringen på kroppslig styrka hos varje individ vid rekrytering av brandmän. Kraven måste balanseras bättre mellan fysisk förmåga och andra för yrket lika viktiga kompetenser. Räddningsstyrkan ska ses som ett team där olika personer tillför olika kompetenser.  Sveriges Kommuner och Landsting och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vill uppmuntra till helhetssyn i rekryteringen. På så sätt bidrar vi till att forma en räddningstjänst som är anpassad för framtiden.https://www.msb.se/sv/Produkter--tjanster/Publikationer/Publikationer-fran-MSB/Fysiska-gransvarden/

sted, utgiver, år, opplag, sider
Karlstad: MSB, 2012. s. 49
Emneord
Fysisk styrka Gränsvärden Brandmän
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-45839 (URN)978-91-7383-243-4 (ISBN)
Prosjekter
Den rapport från forsknings- och utbildningscentret Winternet som den här sammanfattande skriften huvudsakligen utgår ifrån är den tredje i en serie studier som MSB och tidigare Räddningsverket har finansierat.
Forskningsfinansiär
Swedish Civil Contingencies Agency, Publikationsnummer MSB416
Merknad

Författaren till den populärvetenskapliga rapporten (Liselotte Englund) står enbart för den skriftliga sammanställningen på uppdrag av MSB. Englund har inte medverkat i forskningsprojektet. Ansvariga forskare var  Ann-Sofie Lindberg, Winternet och Christer Malm, Umeå Universitet.

Tilgjengelig fra: 2016-09-10 Laget: 2016-09-10 Sist oppdatert: 2018-07-17bibliografisk kontrollert
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-1358-5066