Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Tengberg, Michael, ProfessorORCID iD iconorcid.org/0000-0002-9375-9512
Publikasjoner (10 av 51) Visa alla publikasjoner
Tengberg, M. (2019). Hängning, tveksamma tester och andra goda motiv för vetenskapliga studier om läsning. Kapet (elektronisk), 15(2), 25-34
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Hängning, tveksamma tester och andra goda motiv för vetenskapliga studier om läsning
2019 (svensk)Inngår i: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 15, nr 2, s. 25-34Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig) Published
Abstract [sv]

Hur viktigt är det egentligen att lyckas på ett läsprov? Ja, det beror kanske på i vilket sammanhang provet tas. En lika relevant fråga är dock: Hur viktigt är det att provet lyckas fånga elevernas läsförmåga? Är det ena ens möjligt utan det andra? Den här sortens frågor bildade utgångspunkt för ett föredrag som jag gav i samband med min professorsinstallation den 11 oktober 2019. Avsikten var att försöka representera en del av innehållet i den forskning som jag ägnat mig åt. Den här artikeln utgör en något utvidgad version av föredraget och kretsar i första hand kring frågan om tillförlitlighet i läsprov av olika slag. Men det handlar också om hängning som straff för dåligt genomförda läsprov, om kunskapens möjliga dimensioner och om vad vetenskap egentligen är.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Karlstad: Karlstads universitet, 2019
HSV kategori
Forskningsprogram
Pedagogiskt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-75991 (URN)
Tilgjengelig fra: 2019-12-16 Laget: 2019-12-16 Sist oppdatert: 2019-12-16bibliografisk kontrollert
Ekström, L., Appelgren, A., Hafsteinsdottír, E., Bergman, E., Bergman, M., Taloyan, R., . . . Tengberg, M. (2019). Läsförståelse och undervisning om lässtrategier. Solna: Skolforskningsinstitutet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Läsförståelse och undervisning om lässtrategier
Vise andre…
2019 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Den här systematiska översikten beskriver vad det samlade vetenskapliga kunskapsläget säger om relationen mellan undervisning om och användning av lässtrategier kontra läsförståelse. Lässtrategier definieras i denna översikt som medvetna, målinriktade försök att kontrollera och moderera läsarens arbete med att avkoda text, förstå ord och konstruera mening från text. Översikten fokuserar på elever i åldern 10–19 år, det vill säga motsvarande mellanstadiet och högstadiet i svensk grundskola samt svensk gymnasieskola, och på undervisning om och användning av lässtrategier inom ramen för skolans samtliga ämnen utom ämnen som motsvarar moderna språk inom den svenska skolan.

Lässtrategier är alltså generellt sett ett redskap som elever kan använda sig av när de stöter på problem i sin läsförståelse. Vilka redskap det mer specifikt handlar om, hur dessa redskap kan kombineras eller vilka redskap som är mer eller mindre användbara i olika situationer är frågor som lärare kan behöva mer kunskap om.

Genom denna översikt vill vi därför bidra till fördjupad kunskap om vad arbete med lässtrategier innebär liksom hur och för vem lässtrategierna bidrar till förbättrad läsförståelse.

Översikten utgår ifrån följande överordnade frågeställning:

Vad kännetecknar effektiv lässtrategiundervisning och lässtrategianvändning hos elever i åldrarna 10–19 år?

Med effektiv menar vi att lässtrategiundervisningen och lässtrategianvändningen har en positiv effekt på elevernas läsförståelse, baserat på läsförståelsetester, observationer eller elevers självrapportering.

För att besvara den överordnade frågeställningen har vi ställt följande mer specifika frågor:

A. Vilka lässtrategier undervisas om och används i de i översikten ingående studierna?

B. Vilken lässtrategiundervisning bidrar till utvecklad läsförståelse hos elever?

C. Hur beskriver elever själva sin användning och nytta av lässtrategier?

D. Hur varierar användning och nytta av lässtrategier med faktorer som kön, läsförmåga och språkbakgrund?

sted, utgiver, år, opplag, sider
Solna: Skolforskningsinstitutet, 2019. s. 113
Serie
Skolforskningsinstitutets systematiska översikter ; 2019:2
HSV kategori
Forskningsprogram
Pedagogiskt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-72097 (URN)9789891438390 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2019-05-22 Laget: 2019-05-22 Sist oppdatert: 2019-06-03bibliografisk kontrollert
Tengberg, M. (2019). Nationella läsprov i ett skandinaviskt perspektiv. Viden om literacy (25), 58-62
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Nationella läsprov i ett skandinaviskt perspektiv
2019 (svensk)Inngår i: Viden om literacy, ISSN 2246-6517, nr 25, s. 58-62Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig) Published
HSV kategori
Forskningsprogram
Pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-72092 (URN)
Prosjekter
Läsförmåga på prov
Tilgjengelig fra: 2019-05-22 Laget: 2019-05-22 Sist oppdatert: 2019-06-28bibliografisk kontrollert
Tengberg, M. (2019). Textanvändning och texttolkning i svenskundervisningen på högstadiet.. Nordic Journal of Literacy Research, 5(1), 18-37
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Textanvändning och texttolkning i svenskundervisningen på högstadiet.
2019 (svensk)Inngår i: Nordic Journal of Literacy Research, E-ISSN 2464-1596, Vol. 5, nr 1, s. 18-37Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [sv]

Utveckling av kvalificerad läsförmåga är ett av skolans viktigaste lärandemål och ett mål för vilket svenskämnet har ett särskilt ansvar. Kunskapen om hur undervisningen om text och textförståelse går till i svenska klassrum är emellertid begränsad. I den här artikeln rapporteras resultat från en observationsstudie av svensklärares undervisning om text och textförståelse i högstadiet. Studien bygger på analyser av 59 videoinspelade svensklektioner i årskurs sju som samlats inom ramen för studien Linking Instruction and Student Achievement. Resultaten baseras på en kombination av dels deskriptiv statistik, dels kvalitativ innehållsanalys av utvalda lektionssegment. Resultaten indikerar att merparten av undervisningstiden ägnas åt antingen aktivt bruk av autentiska texter för djupare förståelse eller möjlighet för elever att skriva egna sammanhängande texter. Eleverna ställs dock i relativt liten grad inför intellektuellt krävande analysuppgifter och lärarna ger sällan explicit strategiundervisning. Detta gäller både för svenskundervisningen som helhet och för den texttolkande undervisningen specifikt. Några för textförståelse och texttolkning mer specifika problem- och utvecklingsområden identifieras och diskuteras också i artikeln.

Abstract [en]

The development of reading comprehension is one of the primary learning objectives in compulsory school, and one for which language arts has a particular responsibility. Yet the knowledge of comprehension-oriented text-based instruction in Swedish language arts classrooms is limited. This article reports findings from an observation study of comprehension-oriented text-based instruction in Swedish lower secondary school. 59 language arts lessons in school year 7 were videotaped and analyzed in the ongoing LISA study. Results from the study draw on a combination of descriptive statistics and qualitative content analysis of selected lesson segments. Findings suggest that a main part of the instructional time is spent either on active use of authentic texts in order to develop deeper comprehension, or on students’ own writing of extended texts. However, the findings also indicate that students rarely are asked to engage in intellectually challenging tasks that require analytic or inferential thinking, and the teachers seldom provide explicit strategy instruction. These findings concern both language arts instruction in general and comprehension-oriented text-based instruction in particular. The article discusses potential areas of development for instruction related to comprehension and interpretation of texts. 

sted, utgiver, år, opplag, sider
Cappelen Damm Akademisk, 2019
Emneord
intellectual challenge, lower secondary school, reading comprehension, strategy instruction, text-based instruction, intellektuell utmaning, läsundervisning, strategiundervisning, textförståelse, videoanalys
HSV kategori
Forskningsprogram
Pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-72089 (URN)10.23865/njlr.v5.1488 (DOI)
Prosjekter
LISA-projektet
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council, 2017-03544
Tilgjengelig fra: 2019-05-22 Laget: 2019-05-22 Sist oppdatert: 2019-06-28bibliografisk kontrollert
Lindholm, A. & Tengberg, M. (2019). The reading development of Swedish L2 middle school students and its relation to reading strategy use. Reading Psychology, 40(8), 782-813
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The reading development of Swedish L2 middle school students and its relation to reading strategy use
2019 (engelsk)Inngår i: Reading Psychology, ISSN 0270-2711, E-ISSN 1521-0685, Vol. 40, nr 8, s. 782-813Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This two-year longitudinal study investigated Swedish L2 middle school students’ reading development and its relation to reported strategy use. Reading comprehension was measured on three occasions and strategy use was examined using the Metacognitive Awareness of Reading Strategies Inventory (MARSI) scale. The results show that student reading comprehension scores develop significantly over the last two years of middle school (grades 5–6). As expected, second-generation immigrant students score higher than first-generation immigrants, but the differences are not statistically significant. The study shows no gender-related differences in relation to reading strategy use. Boys and girls use strategies to a similar extent. However, good readers reported using all types of reading strategies, particularly global strategies, to a greater extent than poor readers. Interestingly, the reading achievement of boys was strongly correlated to the reported use of global strategies, while the reading achievement of girls was not correlated to strategy use at all. Implications of the study and suggestions for further research are discussed.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Taylor & Francis, 2019
Emneord
reading delevopment, second language learners, reading strategy use
HSV kategori
Forskningsprogram
Svenska som andraspråk
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-74621 (URN)10.1080/02702711.2019.1674432 (DOI)000503054100005 ()
Tilgjengelig fra: 2019-09-03 Laget: 2019-09-03 Sist oppdatert: 2020-01-09bibliografisk kontrollert
Gabrielsen, I. L., Blikstad-Balas, M. & Tengberg, M. (2019). The Role Of Literature In The Classroom: How And For What Purposes Do Teachers In Lower Secondary School Use Literary Texts?. L1-Educational Studies in Language and Literature, 19, 1-31, Article ID UNSP 13.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The Role Of Literature In The Classroom: How And For What Purposes Do Teachers In Lower Secondary School Use Literary Texts?
2019 (engelsk)Inngår i: L1-Educational Studies in Language and Literature, ISSN 1567-6617, E-ISSN 1573-1731, Vol. 19, s. 1-31, artikkel-id UNSP 13Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This study investigates the use of literary texts in 178 video-recorded LA lessons across 47 lower-secondary Norwegian classrooms. It offers a systematic overview of how literary texts are read, used, and discussed across classrooms and investigates instructional practices related to literary texts and functions of texts in instruction. The results reveal a strong genre discourse across classrooms; reading literary texts is strongly connected to students' own writing, focusing on generic text features that are relevant for texts across the same genre. With one exception, shared instruction did not include novels except as individual pleasure reading. The findings align with concerns raised by scholars about the role of literature in language arts, revealing a rather reductionist use of literature across classrooms. Despite strong arguments and empirical support for students reading literature in school, such practices are poorly reflected in classrooms in this study. Our main contribution lies in the exploration of the practices by which adolescents are socialized into literary reading. We provide an exhaustive look at the everyday practices related to literary texts in language arts lessons and the ways these texts are framed, read, and discussed in education.

sted, utgiver, år, opplag, sider
University of Amsterdam, 2019
Emneord
literature instruction, secondary education, reading, instructional practices, video analyses, uses of literature
HSV kategori
Forskningsprogram
Pedagogiskt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-75971 (URN)10.17239/L1ESLL-2019.19.01.13 (DOI)000498521500006 ()
Tilgjengelig fra: 2019-12-13 Laget: 2019-12-13 Sist oppdatert: 2020-01-09bibliografisk kontrollert
Tengberg, M., Roe, A. & Skar, G. B. (2018). Interrater reliability of constructed response items in standardized tests of reading. Nordic Studies in Education, 38(2), 118-137
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Interrater reliability of constructed response items in standardized tests of reading
2018 (engelsk)Inngår i: Nordic Studies in Education, ISSN 1891-5914, E-ISSN 1891-5949, Vol. 38, nr 2, s. 118-137Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This article reports from a study of interrater reliability of constructed response items in standardized tests of reading. Two panels of raters (lower secondary teachers and test developers) were asked to rate student responses on 11 different items taken from the Norwegian national reading test in eighth grade. Consensus estimates and measurement estimates were combined with a qualitative analysis of difficult-to-score student responses. Based on findings about rater agreement, distribution of severity, and troublesome response characteristics, the article provides knowledge about both actual and possible levels of interrater reliability and discusses the use and development of open-ended reading test items.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Universitetsforlaget AS, 2018
Emneord
Assessment, Constructed response, Interrater reliability, National tests, Reading
HSV kategori
Forskningsprogram
Pedagogiskt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-69005 (URN)10.18261/issn.1891-5949-2018-02-03 (DOI)2-s2.0-85048856410 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2018-09-05 Laget: 2018-09-05 Sist oppdatert: 2019-02-28bibliografisk kontrollert
Klette, K., Sahlström, F., Blikstad-Balas, M., Luoto, J., Tanner, M., Tengberg, M., . . . Slotte, A. (2018). Justice through participation: Student engagement in Nordic classrooms. Education Inquiry, 9(1), 57-77
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Justice through participation: Student engagement in Nordic classrooms
Vise andre…
2018 (engelsk)Inngår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 9, nr 1, s. 57-77Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

In this article, we approach large questions regarding justice and equality in the Nordic classrooms. A substantial body of previous research emphasises the importance of student engagement in teaching and learning. Drawing on video data from Norway, Sweden and Finland, we focus on whole-class teaching, i.e. situations in which the teacher addresses the class from the front of the classroom, to investigate justice trough participation. We have approached our topic through two concerns: student participation in classroom discourse and student engagement as providing access to content. Our findings seem to pose some serious challenges for the Nordic welfare society vision of classrooms as core societal hubs for justice and equality. While whole-class teaching is one of the primary tools available for attempting to achieve justice and equality for all, this interaction format seems to contain inherent constraints that do not support equitable student engagement. Further, the way the Nordic classrooms have responded so far to the massive digitisation in their societies seems to pose serious questions rather than provide comforting answers.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Taylor & Francis, 2018
HSV kategori
Forskningsprogram
Pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-66615 (URN)10.1080/20004508.2018.1428036 (DOI)
Tilgjengelig fra: 2018-03-08 Laget: 2018-03-08 Sist oppdatert: 2018-08-31bibliografisk kontrollert
Roe, A. & Tengberg, M. (2018). Utvärdering av Läslyftet: Delrapport 8: Fyra moduler riktade till förskolan. Umeå: Umeå universitet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Utvärdering av Läslyftet: Delrapport 8: Fyra moduler riktade till förskolan
2018 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Umeå: Umeå universitet, 2018. s. 32
Serie
Umeå Centre for Evaluation Research. Evaluation Report, October 2018.
HSV kategori
Forskningsprogram
Pedagogiskt arbete
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-71954 (URN)
Tilgjengelig fra: 2019-05-03 Laget: 2019-05-03 Sist oppdatert: 2019-05-06bibliografisk kontrollert
Tengberg, M. (2018). Validation of sub-constructs in reading comprehension tests using teachers’ classification of cognitive targets. Language Assessment Quarterly, 15(2), 169-182
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Validation of sub-constructs in reading comprehension tests using teachers’ classification of cognitive targets
2018 (engelsk)Inngår i: Language Assessment Quarterly, ISSN 1543-4303, Vol. 15, nr 2, s. 169-182Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Reading comprehension is often treated as a multidimensional construct. In many reading tests, items are distributed over reading process categories to represent the subskills expected to constitute comprehension. This study explores (a) the extent to which specified subskills of reading comprehension tests are conceptually conceivable to teachers, who score and use national reading test results and (b) the extent to which teachers agree on how to locate and define item difficulty in terms of expected text comprehension. Eleven teachers of Swedish were asked to classify items from a national reading test in Sweden by process categories similar to the categories used in the PIRLS reading test. They were also asked to describe the type of comprehension necessary for solving the items. Findings of the study suggest that the reliability of item classification is limited and that teachers’ perception of item difficulty is diverse. Although the data set in the study is limited, the findings indicate, in line with recent validity theory, that the division of reading comprehension into subskills by cognitive process level will require further validity evidence and should be treated with caution. Implications for the interpretation of test scores and for test development are discussed.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Routledge, 2018
HSV kategori
Forskningsprogram
Pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:kau:diva-68392 (URN)10.1080/15434303.2018.1448820 (DOI)000435123300004 ()2-s2.0-85048700313 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2018-07-04 Laget: 2018-07-04 Sist oppdatert: 2019-05-23bibliografisk kontrollert
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-9375-9512