1 - 2 of 2
rss atomLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Presentation: 2017-10-06 13:00 9C 203 (Nyqvistsalen), Karlstad
    Andersson, Eva
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Förutsättningar för elevinflytande i grundsärskolan: Tillit, lyhördhet och vilja2017Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The curricula that defines special needs education in Swedish grammar schools states that students with intellectual disabilities should be given the possibility to participate in the planning and shaping of teaching and learning activities. The purpose of the study is to examine conditions regarding special needs students’ influence and how this influence is mediated. The focus of the study is subject based classroom situations. The method for collecting data has been observations. The empirical data consists of around 16 hours of video recordings, in addition to field notes. The observations took place in two special schools and all together 10 pupils, 5 teachers, and two student assistants participated. The theoretical framework is based on sociocultural theory with a specific focus on mediation. By using the theoretical terms object and subject positioning, the study also focuses on how teachers and students position themselves and each other. The results show that the students with intellectual disabilities are given opportunities for influence, but not very frequently.  

    The most important mediating factors to promote influence are the teachers´ trust in the students´ abilities and skills, and the teacher’s keen responsiveness to the students’ expressed personal will. Influence is mediated both through the possibilities of participation that teachers offer, and the teachers’ affirmation of the students’ requests. Furthermore, the study shows that students are more likely to gain influence in one-to-one meetings with the teacher, where the focus is on the student’s individual interests and preferences. In order to provide increased levels of influence to all students with intellectual disabilities, teachers need to plan the education with focus on democratic processes.

  • Presentation: 2017-10-06 14:00 11C 413 Undén
    Draxler, Helena
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Project Support i svensk socialtjänst: En genomförbarhetsstudie av ett föräldrastödsprogram för våldsutsatta föräldrar och deras barn som utvecklat beteendeproblematik2017Licentiatavhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projekt Support (PS) är ett föräldrastödsprogram som har utvecklats i USA för mammor och barn som utsatts för våld i nära relationer där barnen också utvecklat känslomässiga och beteendemässiga problem. Syftet med denna licentiatuppsats är att undersöka hur interventionen mottogs av behandlare och föräldrar inom ramen för svensk socialtjänst med hänsyn till skillnaderna mellan länderna.

    Två studier genomfördes. I den första studien (studie I) intervjuades behandlare (n 11) och mammor (n 13) från tre kommuner och Sveriges största skyddade boende om sina erfarenheter av att ge och ta emot föräldraintervention. Intervjuerna analyserades separat med hjälp av tematisk analys, vilka sedan sammanslogs i en syntes. Resultaten grupperades i sex teman, vilket indikerade initiala tvivel på interventionene och på deltagarnas egen förmåga. Teman visade också att arbetet med PS ledde till en upplevd positiv förändring av barns beteende, liksom betonades behovet av kompetenta behandlare och anpassning utifrån kulturella skillnader. Den andra studien (studie II) utvärderade interventionens effekt avseende föräldrarnas föräldrakapacitet (n 35) och deras barns psykiska symtom (19 pojkar och 16 flickor, medelålder 6 år). Resultaten visade att effekten som erhållits av PS i Sverige kan i nästan samma omfattning likställas med den effekt som framgår av tidigare studier gjorda i USA. Även barnens känslomässiga symptom, problem och hyperaktivitet minskade, och föräldrarna bemötte sina barn på ett mer positivt sätt. Föräldrarna upplevde också minskad hjälplöshet och rädsla i relationen till sina barn. Det var också en kovarians mellan föräldrarnas känslor (hjälplöshet och rädsla) och barns uppförandeproblem och hyperaktivitet där båda minskade.

    Slutsatserna i denna licentiatuppsats är för det första att det är möjligt att genomföra PS med föräldrar utsatta för våld i nära relationer och deras barn som har utvecklat känslomässiga och beteendemässiga problem och för det andra att organisatoriska förhållanden behöver anpassas för att interventionen ska kunna implementeras i svensk socialtjänst.